Äntligen är det klart att sjukhusbiologer inom kommuner och regioner får en AID-kod. Det ger tydliga karriärvägar och möjlighet till högre löner.
Publicerad:
Tidigare har sjukhusbiologer klassats som ”andra specialiteter” och gått miste om satsningar som gjorts på olika professioner inom hälso- och sjukvården.
– Det är en stor seger efter mer än tio år av hårt påverkansarbete. Nu får specialister, som molekylärbiologer, embryologer, sjukhusgenetiker och mikrobiologer en kod för arbetsidentifiering, som anger arbetets svårighetsgrad och ansvar, säger Marita Teräs, förbundssekreterare på Naturvetarna.
AID-koden är ett sätt att klassificera arbetsuppgifter för olika yrkesgrupper och är kopplad till lönesättningen.
Marita förklarar att grunden för AID-koder är lagd på nationell nivå genom Sveriges kommuner och regioner, SKR. Nu är det upp till kommuner och regioner att ta detta vidare och precisera vad som gäller för olika professioner.
– Det här skapar en tydlighet om de olika yrkena och möjliga karriärvägar. Det blir mer attraktivt att vidareutbilda sig, med chans till högre löner.
Behovet av kvalificerad personal ökar
I ett läge där sjukvården blir alltmer avancerad ökar behovet av kvalificerad personal. Det handlar bland annat om precisionsmedicin och andra behandlingar som ställer krav på hög kompetens.
– Med bättre karriärmöjligheter och högre lön blir det attraktivt för specialister av olika slag att jobba inom sjukvården. I slutändan är det patienterna som vinner på detta, säger Marita Teräs.
Andra professioner som kan komma att omfattas av den nya AID-koden är bland annat bioinformatiker, yrkeshygieniker och genetiska vägledare.
Palle Liljebäck
chefredaktör
