I augusti har coronaviruset klingat av och livet kan återgå till normala. Trycket på sjukvården når sin kulmen i maj och avtar i juli. Det är ett troligt scenario, enligt matematikern Tom Britton, som forskar om modeller för smittspridning vid Stockholms universitet.
Publicerad:
- Jag har torrsimmat i tjugofem år, och när jag blev kastad i vattnet kunde jag simma, säger Tom Britton på sitt målande sätt.
Han har satt de teoretiska modellerna på vänt och har nu fullt fokus på Covid-19. Telefonen har gått varm de senaste veckorna. Alla vill prata med Tom för att få veta hur smittspridningen kan komma att utvecklas.
- Jag vill bidra med min kompetens i en svår situation. I mitt uppdrag ligger också att vända mig utåt i samhället.
Infriade farhågor
Det var i mitten av februari på en internationell konferens om smittspridningsmodeller som han insåg vidden av coronaviruset.
- Då blev det uppenbart att viruset skulle komma till Europa och slå hårt. Farhågorna har tyvärr besannats, vilket den mörka sjukvårdsstatistiken vittnar om.
Han förklarar att de strängare restriktioner som regeringen nu har infört sannolikt kommer att ge resultat. Förbud mot barhäng och att inte tillåta folksamlingar på mer än 50 personer menar han är rimliga åtgärder.
- Just nu sprids viruset som mest i Stockholm. Åres kabinbana och afterski är paradiset för ett virus, vilket avspeglar smittoläget i Jämtland.
Smittan trycks ner
Utan de nya restriktionerna hade antalet intagna på sjukhus och döda fördubblats var tredje dag, enligt Toms beräkningar.
- Det hade inte sjukvården klarat. Nu hoppas jag att smittan dras ut över tid så att en fördubbling av sjuka och döda sker var femte dag, vilket sjukvården förhoppningsvis står pall för.
När virusets härjningar ska summeras kan fler än 10 000 människor ha dött i Sverige.
- Det är förstås mycket, men inte alarmerande. Som jämförelse dör runt tre tusen personer under ett tufft influensaår.
0,3 procent mortalitet
Han förklarar att det är svårt att räkna på hur många som kan komma att dö i sviterna av sjukdomen. I dagsläget uppskattas mortaliteten till 0,3 procent.
- Den siffran är förknippad med stor osäkerhet. Man har talat om en mortalitet på mellan 0,2 och 1 procent. Det innebär en osäkerhet på faktor fem. Men jag är optimist och ofta överskattar man dödligheten i tidiga skeden av en en epidemi.
Till saken hör också att han inte vill skapa oro i onödan och måla fan på väggen.
Hur många uppskattas ha fått smittan i dag?
- En halv miljon svenskar kan ha infekterats, men det kan vara hälften eller dubbelt så många. Just nu är spridningen snabb i Stockholm, vilket innebär att det kommer att bli ett stort vårdbehov om två till tre veckor.
Han förklarar att Göteborg och Malmö ligger en vecka efter. Övriga Sverige kan komma att peaka någon vecka senare.
För att få bättre koll vill han se fler slumpmässiga tester.
- Det behövs för att mer exakt veta hur många som är smittade och hur immunitet byggs upp.
Trivs i rampljuset
De matematiska modeller som Tom använder bygger inte på simuleringar.
- Det är ganska basala metoder som dock kräver matematisk mognad och kunskap om smittspridning, liksom att kunna göra statistiska överväganden.
Han verkar trivas i rampljuset och gläds över att ämnet matematik uppmärksammas i en viktig tillämpning.
Kan det locka fler att plugga matte?
- Ja, det tror jag. På pi-dagen i mars skulle jag ha hållit en föreläsning om corona på Vetenskapens hus. Men den fick ställas in, så vi körde den digitalt och la ut på youtube. 70 000 visningar är bra för en mattelektion, säger han och hoppar av cykeln.
Den här intervjun genomfördes via telefon när Tom cyklade hem från jobbet sista fredagen i mars.
Palle Liljebäck
chefredaktör