Frågor & svar
Nyheter
Det är lätt för en svensk att jobba i Norge och stora delar av socialförsäkringssystemet hänger ihop.

Malin letar oljespill i ishavet

Var om inte i Norge forskar man på oljeutsläpp? För att hitta oljespill används satelliter, vars data analyseras av den forskargrupp som Malin Johansson tillhör på Norges arktiska universitet.

Publicerad:

Malin Johansson är forskare på världens nordligaste universitet i Tromsø. Där bedrivs en stor spännvidd av forskning. Hennes fokus ligger på att detektera oljespill i haven och att separera det från nyfrusen havsis.
– Hittills har det inte skett något stort oljespill under vintern i Arktis, men risken ökar ju fler fartyg som rör sig där när den globala uppvärmningen gör att isen smälter och öppnar upp för sjöfart.

Till sin hjälp har hon satelliter som regelbundet tar bilder av världshaven och skickar data som analyseras av forskarna. Tekniken som används gör att insamling av data kan göras även när det är molnigt och på natten.
– Det är viktigt att oljespill snabbt kan lokaliseras så att rätt insatser kan göras för att minimera skadan.

Tekniken bygger på att olja dämpar vågorna. Så du menar att man gjuter olja på vågorna, i bokstavlig mening?
– Ja, så kan man säga. Vi mäter avsaknaden av små vågor, vilket satelliterna kan se. Men de kan inte skilja på olika oljor, det innebär att även naturliga fiskoljor registreras som oljespill.

Så nu är utmaningen att hitta metoder som gör att satelliterna kan skilja råolja från nyfrusen havsis och fiskolja, som kan ha sin källa i fiskrens från båtar eller döda valar.

Hur hamnade du här?

– Jag jobbade på Chalmers och blev tipsad att söka forskartjänsten. Att jag gärna seglar, åker skidor och vandrar i fjällen bidrog till att jag tog steget.

Hon tycker att kulturskillnaderna mellan länderna är små, vilket gäller även i forskningsvärlden. I Malin Johanssons forskargrupp är det 17 personer. Flera av dem kommer från Norge och Sverige, och övriga Europa, liksom från Asien och Mellanöstern.
– Däremot finns ingen svensk fikakultur och arbetsveckan är 37,5 timmar. Lönen kommer den tolfte i varje månad, i stället för den tjugofemte som vi är vana vid.

Hur är löneläget?

– Lönerna är lite högre än i Sverige, men det är dyrare att leva och bo i Norge. Å andra sidan är semestern kortare här. 25 dagar upp till 60 års ålder och 30 dagar därefter för oss som är anställda på universitetet.

Det mesta tycker hon fungerar bra och det är lätt för en svensk att jobba i Norge. Mycket av socialförsäkringssystemet hänger ihop och förs över när man flyttar mellan länderna.
– En skillnad är att vid vab, vård av sjukt barn, får vardera föräldern vara hemma med sjuka barn med lön under max 15 dagar per år.

Att leva i Tromsö har sina sidor. Under två månader reser sig inte solen över horisonten.
– Det kompenseras bland annat av norrsken och att det är en trevlig stad att bo i nära naturen. Små missförstånd kan uppstå i språket, i den internationella forskarmiljön är arbetsspråket engelska.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Kommentera