Så funkar avtalsrörelsen

Under avtalsrörelsen träffas arbetsmarknadens parter, alltså företrädare för fackförbund och arbetsgivarorganisationer, för att förhandla om nya och förbättrade kollektivavtal.

De förhandlar bland annat om:

• Anställningsvillkor, som föräldralön, uppsägningstider och arbetstider.
• Löneökningsutrymmet per år.
• Försäkringar och pensioner.
• Avtalsperioden, som vanligtvis är mellan ett till fyra år, men det finns också tillsvidareavtal.

Målet är att nå en överenskommelse som parterna är nöjda med. Det handlar därför om att köpslå med olika önskemål.

Om ett avtal går ut och inget nytt har träffats kan det existerande avtalet förlängas. Alternativet är att kalla in opartiska medlare som har till uppgift att medla mellan parterna för att underlätta en överenskommelse.

Partsställning

De fackliga företrädare som förhandlar om ett kollektivavtal har så kallad partsställning.

Inom kommuner, landsting och statlig sektor har alla förbund partsställning. Naturvetarna har också partsställning inom ett antal avtalsområden på privat sektor:

• Gröna arbetsgivare.
• Innovations- och Kemiindustrierna, IKEM.

Kollektivavtalen och avtalsförhandlingarna är kärnan i fackliga organisationer. Naturvetarna arbetar därför konstant med att vårda och utveckla de kollektivavtal där vi har partsställning. Vi jobbar också för att få partsställning på fler avtalsområden där vi har många medlemmar för att få möjlighet att påverka villkoren för våra medlemmar.

Industribranschen sätter märket

Först ut att förhandla i avtalsrörelsen är industribranschen, där en av arbetsgivarorganisationerna heter IKEM. Den procentsats för löneökningsutrymmet som blir resultatet av industribranschens förhandlingar brukar bli riktlinje för övriga branschers avtalsförhandlingar. Man säger att industrin sätter märket.

Procentsatsen för löneökning gäller en klumpsumma på allas löner på arbetsplatsen. Ett kollektivavtal med en procentsats ger därför inga garantier för att du ska få en viss lön. Vissa kan få mer, andra mindre, men det finns inga individgarantier.

Centrala löneavtal för lokal lönebildning

I avtalsrörelsen ligger ofta fokus på procentsatsen. Flera avtal är dock centrala avtal som uppmanar till lokal lönebildning, tidigare kallat sifferlösa avtal. Dessa baseras på individuell lönesättning, vilket innebär att du som är anställd ska få lön efter det du presterat, ditt ansvar och din kompetens. Avtalen är lokalt anpassade utifrån företagets förutsättningar och sätts lokalt vid den årliga lönerevisionen.

Så går avtalsrörelsen till

Avtalsförhandlingarna är uppdelade på avtalsområden och branscher. Det betyder att flera avtalsprocesser pågår parallellt och kan starta vid lite olika tidpunkter. Avtalsrörelsen är en ständigt pågående process. När en avtalsrörelse avslutas, startar genast förberedelserna inför nästa.

Planering och dialog

Avtalsrörelsen är en demokratisk process där medlemmar och förtroendevalda får komma till tals. Det görs till exempel genom delegationer och rådslag med förtroendevalda inom det aktuella avtalsområdet. När önskemål och åsikter samlats in lägger fackförbundet en strategi över vilka frågor som ska prioriteras.

Yrkande

Fackförbund lämnar över sina krav till arbetsgivarorganisation, så kallade yrkanden. Även arbetsgivarorganisationer lämnar över sina krav. Vid överlämnandet av yrkandena kommer man också överens om formerna för de kommande förhandlingarna, till exempel mötesdatum.

Avtalsförhandlingar

Efter att yrkandena lämnats över är det dags för avtalsförhandlingarna. Den diskussion som brukar synas mest i media är nivån på procentsatsen. Det finns dock även sifferlösa avtal och andra frågor som diskuteras i förhandlingarna, som semesterdagar, pension och föräldradagar. Alltså de materiella delarna av kollektivavtalen, samt hur dessa skrivs.

Tillämpning

När förhandlingarna är avslutade och ett nytt kollektivavtal är klart ska avtalet implementeras och tillämpas lokalt. Om avtalet har en procentsats för löneökningsutrymmet ska detta fördelas på arbetsplatsen. För avtal utan siffror ska den årliga löneöversynen genomföras. Avtalet ska förankras med förtroendevalda på arbetsplatser och i styrelser. Stöd och råd från lokalföreningarna är en viktig del för att avtalen ska fungera lokalt.

När ett avtal är implementerat så utvärderas det och avtalsprocessen börjar om igen.

Vad är strejk?

Under tiden då ett kollektivavtal gäller råder, som huvudregel, fredsplikt för parterna. Om ett kollektivavtals giltighetstid har gått ut och inget nytt har tecknats kan fackförbunden eller arbetsgivaren vidta åtgärder enligt de spelregler som finns på den svenska arbetsmarknaden.

För att få till en överenskommelse med arbetsgivarorganisationen har fackförbunden rätt att bland annat varsla om strejk eller sätta företag i blockad. Arbetsgivaren kan använda så kallad lockout, vilket innebär att de stänger de anställda ute från arbetsplatsen.

Rätten till strejk är ett verktyg för att skapa rimliga villkor och motverka missförhållanden på arbetsplatser. Men det är en rättighet som måste användas med förnuft.

Det är ditt fackförbund som beslutar om strejk och ersättning om du tas ut i strejk.

En strejk som inte utlyses av fackförbund kallas för vild strejk. Med anledning av fredsplikten har fackförbund en skyldighet att motverka vild strejk.