Forskande naturvetare har en avgörande roll när det gäller att hitta lösningar på samhällets utmaningar och ta fram morgondagens innovationer. Men Sverige är ett litet land och därför är vi beroende av internationell rekrytering. För att det ska lyckas behöver villkoren för utländska forskare förbättras.
Efterfrågan på högspecialiserad kompetens är stor inom flera områden som är viktiga för Sveriges framtid och konkurrenskraft. Det behövs forskande naturvetare bland annat inom life science, tech, hälso- och sjukvård samt inom miljösektorn. Men Sverige är ett litet land med alltför få forskarutbildade och därför måste det finnas förutsättningar för en framgångsrik internationell rekrytering.
Det här är en bild som bland annat bekräftas i den senast rekryteringsenkäten från Svenskt Näringsliv. Emil Görnerup är forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv och han ser att det finns ett stort behov bland svenska företag att rekrytera utländska forskare, både nu och i framtiden.
– Dels har vi ju en stor kompetensbrist, vår rekryteringsenkät visar att våra medlemsföretag har svårt att få tag på kompetens och det gäller även forskare. Men sedan är det ju också så att om vi blickar framåt mot den just nu pågående gröna omställningen så ställer den också höga krav på kompetens framöver, säger Emil Görnerup.
Ett exempel han pekar på är det svenska energisystemet där det finns prognoser om att Sverige kan behöva fördubbla energiproduktionen fram till 2045.
– Ska vi klara den utbyggnaden så kan vi inte bara luta oss mot den teknik och de befintliga krafter som finns idag, utan vi kommer att behöva utveckla ny energiteknik som inte finns idag. Och där är ju behovet av naturvetare jättestort.
Otrygga villkor för utländska forskare
Hur ser då villkoren ut för utländska forskare i Sverige? Naturvetarna har genom en enkät undersökt hur förbundets forskande medlemmar ser på sin arbetssituation. Den visar bland annat följande:
• Utländska forskare har mer otrygga anställningar. 14 procent uppger att de har visstidsanställning på upp till ett år, 34 procent har visstid mer än ett år medan 47 procent har en tillsvidareanställning.
• De som har en tillsvidareanställning känner inte att de har en trygg anställning, mer än hälften av utländska forskare anser att deras anställningsform är otrygg. Orsaken till detta är beroendet av att få medel beviljat för att kunna finansiera sin forskning, och då spelar det mindre roll vilken anställningsform man har.
• Forskare arbetar ofta mer än den vanliga 40-timmarsveckan. 65 procent av de utländska forskarna uppger att de jobbar mer än 40 timmar i veckan, för samtliga svarande är den siffran 58 procent.
Hur får vi utländska forskare att stanna i Sverige?
En annan fråga som behöver adresseras är möjligheterna att bedriva en karriär i Sverige efter avslutad utbildning. Nästan var tredje doktorand i Sverige kommer från ett annat land och enligt Talent Map Report, framtagen av Switch to Sweden, är knappt fyra av tio utländska doktorander kvar i Sverige tre år efter disputationen, trots att många uttrycker att de skulle vilja stanna och etablera sig här.
Upplevelsen är att andra länder är mer välkomnande mot internationella arbetstagare än Sverige, och således mer attraktiva. Det innebär att Sverige riskerar att halka efter i ambitionen att vara en framstående kunskapsnation. Bland de problem som lyfts finns svårigheter med språk och kultur, krångliga myndighetskontakter och långa handläggningstider hos Migrationsverket.
Utredning för att förbättra villkoren
Ett initiativ för att förbättra villkoren för utländska forskare är den utredning som regeringen tillsatte i april. Den har uppdraget att lämna förslag på åtgärder som förbättrar möjligheterna att attrahera och behålla utländska doktorander och forskare i Sverige. Syftet är bland annat att stärka Sveriges konkurrenskraft som forsknings- och innovationsnation. Utredaren ska även göra en översyn av regelverket när det gäller uppehållstillstånd för studier, i syfte att motverka missbruk av studerandetillstånd. Uppdraget ska redovisas senast den 9 december 2024.
Utländska forskare stärker Sveriges konkurrenskraft
I ett skriftligt svar till Naturvetarna säger utbildningsminister Mats Persson att Sverige har ett stort kompetensbehov av högutbildad arbetskraft.
– Reglerna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen och utländska forskare och doktorander är idag långt ifrån bra nog och behöver förbättras för att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation. Om företagen inte kan hitta den arbetskraft de behöver här i Sverige blir konsekvensen att företagen flyttar härifrån, vilket vi redan sett hända alltför många gånger. Det drabbar i sin tur Sverige som kunskapsnation ännu hårdare, när framstående och internationella företag känner sig tvungna att flytta sin verksamhet utomlands, säger Mats Persson.
Så vill Naturvetarna förbättra villkoren för utländska forskare:
• Lärosäten bör erbjuda anställningar som är trygga och långsiktiga, och där det finns en finansiering över tid.
• Arbetsvillkor och arbetstid ska vara lika för såväl svenska som utländska forskare.
• Se till att migrationslagstiftningen underlättar för internationell expertis som vill etablera sig i Sverige, och deras familjemedlemmar.
• Effektivisera Migrationsverkets handläggning av tillståndsärenden, beslut ska fattas skyndsamt. Regelverken behöver vara begripliga och ge utrymme för statusbyten.
• Tillsätt samordnare som guidar högutbildad arbetskraft, inklusive forskare, till rätt myndighetskontakter och bistår med nödvändiga tillstånd vid flytten till Sverige.
• För att företag ska kunna rekrytera internationell kompetens krävs det att Sverige är ett attraktivt land att flytta till med tillgängliga bostäder, skolor och en fungerande infrastruktur.
Senast uppdaterad: