Det är inte bara antalet djurarter som minskar på jordklotet. Även populationernas storlek minskar i en oroväckande takt. Sedan 1970 har bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt gått ner med 73 procent, enligt en färsk rapport från WWF.
Orsaker till förlusten av biologisk mångfald
Jakt, fiske, föroreningar och att mark tas i anspråk för jordbruk och infrastruktur driver på den utvecklingen. Regnskogarna är särskilt drabbade, där hälften av all regnskog har försvunnit de senaste hundra åren.
— Det innebär att viktiga livsmiljöer har gått förlorade för många djur. Det gäller till exempel skogselefanten som har minskat sin population med 80 procent, där tjuvjakt också påverkar nedgången säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.
Han förklarar att elefanter och andra stora djur är viktiga för den biologiska mångfalden då de är duktiga på att sprida frön och böka upp marken.
Men det är fiskar och djur som lever i sötvattensystem, särskilt i tropikerna, som har drabbats hårdast.
— Många av de habitaten har blivit förstörda, bland annat genom dikning och föroreningar, men också att de slammas igen. Här spelar klimatförändringarna en stor roll, där vissa områden blir torrare och andra fuktigare.
Det finns hopp för biologisk mångfald
Men allt är inte nattsvart. Av de 35 000 populationer som har undersökts har många också ökat. En hel del länder har också viljan att bevara dem, men konkurrensen om mark är hård, där livsmiljöer för vilda djur ofta får stryka på foten.
Olle Forshed menar att läget är allvarligt och att cykler rubbas, som till exempel vattenbalansen inom större områden. Ekosystemen förändras och blir mindre resilienta, med risk för ”tipping point”, en kritisk tröskel där ett system övergår i ett nytt tillstånd.
— Trenden går att vända, men det brådskar, säger han.