Ända sedan 2013 har tillväxten i skogen bromsat in. Det får effekter på både råvaruförsörjning och Sveriges åtagande i EU om att binda mer kol. Skogsforskarens hypotes är att det råder vattenbrist när träden är som törstigast.
Tillväxten i Sveriges skogar bromsar in – orsaker och konsekvenser
Under de senaste 100 åren har virkesförrådet i våra skogar fördubblats som en följd av en god skogsskötsel. Trots en rätt stor avverkning har tillväxten hela tiden varit större. Men för drygt tio år sedan skedde ett trendbrott.
– Unden den tiden har tillväxten minskat med 15 procent, vilket får betydelse för hur mycket skog som kan avverkas. Att avverka mer än tillväxten skulle innebära att knapra på det framtida kapitalet, säger Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU.
Skogen klarar inte längre att binda lika mycket koldioxid
Ännu ett resultat av den minskade tillväxten är att det blir svårare att leva upp till Sveriges åtagande i EU att binda upp mer kol i våra skogar.
– Tanken var att skogen skulle kompensera för ökade utsläpp från biltrafik och industri, vilket skogen inte klarar nu. Vad effekterna blir av det i form av straffavgifter återstår att se.
Nu finns det ändå tecken på att nedgången kan vara ett tillfälligt hack i kurvan.
– Förra året såg vi en liten tillväxtökning som förhoppningsvis fortsätter i år. Siffrorna kommer från Riksskogstaxeringen som mäter medelvärdet under fem år, vilket innebär att det blir en liten eftersläpning i statistiken.
Vattenbrist gör skogen mer sårbar för granbarkborren
Han förklarar att torrsommaren 2018 ingår i den statistiken och att det påverkade vattentillgången även året efter. Men det är inte hela sanningen, utan svaret kan gå att finna i förändrade vattenflöden med bland annat en allt tidigare vårflod som gör att vattnet inte tränger ner i grundvattnet.
– En hypotes är att grundvattnet inte räcker till när träden är som törstigast på sommaren. Ett försvagat träd faller också lättare offer för granbarkborren i spåren av klimatförändringarna.
Vattenbrist kan också bero på att luften har blivit mindre fuktmättad, vilket gör att mer vatten dunstar från träden, spekulerar Hjalmar Laudon.
Senast uppdaterad: