Vem är Anna Rosling?
Som disputerad evolutionsbiolog är hon prefekt och universitetslektor på Uppsala universitet. Under 25 år har hon forskat på svampar som har fascinerat henne sedan barnsben. Lite oväntat är hon däremot ingen hängiven svampplockare, men tar ändå med sina kollegor på svamputflykter när hösten smyger på.
Forskaren Anna Rosling, dotter till Hans Rosling, ska inte förväxlas med sin namne och svägerska som med visualiserade data ger en bild av tillståndet i världen.
Svamparna kan utgöra en källa till nya läkemedel
I kartläggningen av svampar på ängar, i skogen och på åkern använder svampforskaren Anna Rosling moderna dna-analyser, som gensekvensering.
Svamparna har vi att tack för mycket. Penicillin, doftande ostar och vårt dagliga bröd har svamparna gett oss. Och de kan utgöra en källa till nya läkemedel, bland annat nya antibiotika som behövs när penicillinet börjar tappa verkan.
Svamparna bidrar till den biologiska mångfalden
Gräv där du står och du ska hitta en väv av svamprötter, som ibland ger upphov till kantareller och andra matsvampar. Men de flesta svampar, runt 90 procent, bildar inte fruktkroppar och syns inte med blotta ögat.
Men de spelar en viktig roll och bidrar till den biologiska mångfalden, som enligt svampforskaren Anna Rosling har ett egenvärde. Precis som ovan jord har sommarängen och betesmarken den största biologiska mångfalden även under markytan. Det moderna jord- och skogsbruket minskar antalet svampar och bidrar till en utarmning av arter, visar hennes forskning.
Senast uppdaterad: