Inom miljösektorn finns det inga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga naturvetare när man tar hänsyn till befattningsnivå, arbetsuppgifter och år efter examen. Men lönegapet är fortsatt stort när man räknar på alla medlemmar i Naturvetarna, oberoende befattningsnivå och ålder.
Publicerad:
Löneskillnaden mellan kvinnor och män bland Naturvetarnas alla medlemmar minskar sakta, men är fortfarande stor och uppgår till 10 procent, enligt färsk statistik från Naturvetarna. Det motsvarar ungefär samma löneskillnad som på hela arbetsmarknaden.
När man tar hänsyn till bransch, befattningsnivå, arbetsuppgifter och antal år efter examen blir resultatet helt annorlunda, men det finns fortfarande oförklarade löneskillnader mellan könen. Kvinnornas löner motsvarar 97 procent av männens, räknat på medianlönen för alla medlemmar i Naturvetarna.
Den siffran är lite lägre för nyexade då kvinnornas ingångslöner uppgår till 96 procent av männens. Inom life science-branschen uppnår kvinnorna 93 procent av männens löner i början av karriären.
– Kanske kvinnorna är lite mer försiktiga när de ska förhandla om lön på första jobbet. Ingångslönen lägger grunden för framtida lönenivåer och kan vara svår att ta igen. Därför är det så viktigt att ta hjälp av Naturvetarnas rådgivning inför löneförhandlingen. Här har även arbetsgivaren ett ansvar att jämna ut löneskillnader mellan könen, säger Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin.
Vilja att uppnå jämställda löner
Desto mer glädjande i de högre åldersklasserna. Bland alla naturvetare som tog examen för 35 till 40 år sedan har kvinnorna ett litet försprång och tjänar 1 procent mer än männen.
– Det är förstås jätteroligt och beror på den lönemodell som vi tillämpar med rätt till lönesamtal. Det bäddar för att lönesättningen kan bli mer rättvis där medlemmarna har möjlighet att påverka sin lön, säger Per Sjödin.
Inom miljöområdet är den trenden ännu tydligare. Där är män och kvinnors medianlöner desamma. Det kan möjligen förklaras med att många av dem är statligt anställda, där man har jobbat mer med att uppnå jämställda löner, spekulerar Per Sjödin.
Att det ändå finns löneskillnader mellan könen är tydligt.
Kan det handla om diskriminering?
– Visst kan det vara så i enskilda fall. På gruppnivå kan man konstatera att lönerna inte är jämställda och att det återstår en del att göra, säger Naturvetarnas chefsjurist Sofia Söderberg.
Rätt till insyn för att motverka diskriminering
Hon förklarar att det nya EU-direktivet om lönetransparens ska implementeras i svensk lagsstiftning senast sommaren 2026.
Syftet är att ge arbetssökande och arbetstagare rätt till insyn i lönestrukturerna för att motverka diskriminering på grund av kön genom jämställda löner mellan män och kvinnor. En konkret förändring är att den som söker arbete har rätt att få veta ingångslön eller löneintervallet för den aktuella tjänsten.
– Anställda kommer också att ha rätt att begära ut skriftlig information om genomsnittliga löner för män och kvinnor som utför lika eller likvärdigt arbete, säger Sofia Söderberg.
Vid sidan av detta menar hon att det är viktigt att ge kvinnor samma chans som män att göra karriär och bli chef, liksom att inte missgynna kvinnor i lönesättningen när de är föräldralediga.
– Det är ett strukturellt problem på hela arbetsmarknaden. På många arbetsplatser motsvarar inte den totala könsfördelningen den som finns i ledande positioner. Det handlar lika mycket om att ändra attityder och kultur till att inspirera fler kvinnor till att bli chefer, säger Sofia Söderberg.
Palle Liljebäck
chefredaktör
