Lowa får djuren att må bättre: "Vi har en unik kompetens"

Den första man möter på Lapplands djurklinik i Boden är leg. djursjukskötare Lowa Åström. I dag sitter hon i receptionen under förmiddagen och tar emot djurägare med katter, hundar och andra smådjur som behöver sjukvård.

En orolig matte håller sin hund i famnen och berättar att lilla Kasper har blivit attackerad av en större hund och blöder väldigt mycket. Lowa noterar skadeläget och försöker lugna ner situationen. 

– Jag berättar vad som kommer att hända och att hunden kommer att tas om hand av vår personal. Allt talar för att det blir en operation. Vi kommer att göra allt för att Kasper ska bli frisk och kunna leka igen, säger hon till djurägaren.

Lindra smärta

Vid akuta händelser av det här slaget är väntetiden kort och hunden blir snabbt behandlad. Efter bedömning av skadorna, smärtlindring och annan förberedelse inför operationen ska Kasper sövas genom narkos.

– Här har vi leg. djursjukskötare en unik kompetens. Med något undantag är vi den enda yrkesgrupp som får ge anestesi genom narkos eller lokalbedövning, så att djuret inte känner smärta. Vi har fått specialträning för det under den treåriga utbildningen på SLU.

Djurägarna får vanligtvis veta att djuret måste fasta och vara nybadat innan operation för att förhindra kräkningar och infektioner. Men i akuta fall sövs djuren ändå. En viss försiktighet ska också iakttas med äldre och/eller sjuka hundar, där en individuell bedömning görs om narkos och operation är möjlig att genomföra.

Lowa stortrivs med jobbet och har ända sedan barnsben velat jobba med djur. Därför var valet av utbildning inte särskilt svårt.

– Som djursjukskötare finns det gott om jobb, särskilt här i norra Sverige dit det är svårt att locka folk. De flesta här är hemvändare som jag, även om jag har mina rötter i Kiruna.

Vad är bäst med jobbet?

– Att hjälpa djuren, det handlar bland annat om att skapa en lugn och trygg miljö för djuren inför till exempel en operation. Härlig känsla att dela glädjen med djurägaren när allt har gått bra. 

Framtidstron tillbaka

Djurägarna är måna om sina djur som ofta betraktas som familjemedlemmar. Därför är många beredda att betala för vård när djuren skadas eller blir sjuka.

– Djuren lever allt längre, bland annat för att djursjukvården går framåt. Samtidigt ser vi att djurägarna väntar lite längre att komma hit i dåliga tider, säger Lowa.

Förra året kunde noteras ett litet hack i den uppåtgående trenden för djursjukvården. Nu är framtidstron tillbaka i takt med att konjunkturen förbättras, enligt branschorganisationen Svensk Djursjukvård. 

Men det råder fortfarande brist på veterinärer och djursjukskötare. Därför behöver fler utbildas för att klara den ökande efterfrågan på djursjukvård. Varje år tas det in 80 studenter till utbildningen i Uppsala.

De sjukdomar som djur drabbas av liknar de som människor råkar ut för. Till exempel är cancer vanligt.

– Här i Boden opererar vi bort knölar, skickar dem på analys och tar blodprover. Vi tar också röntgenbilder för att upptäcka metastaser. Däremot utför vi inte cancerbehandling (cellgiftsbehandling), som vissa kliniker gör i södra Sverige.

Högre löner i norr

Mag- och tarmsjukdomar, liksom hudallergier och livmoderinflammation hos okastrerade tikar är också vanligt.

Hur är löner och villkor?

– Jag har lönesamtal varje år och är nöjd med lönen. Lönerna här i norra Sverige är snäppet högre. En förmån är att vi under kvällstid får betalt för åtta timmar, men jobbar sex timmar. 

Lowa har varit medlem i Naturvetarna sedan studietiden.

– Det känns bra att vara med i ett fackförbund som företräder akademiker och kämpar för att höja vår status och våra löner, säger hon övertygande.