Hack i kurvan för life science men fortsatt stark framtidstro

”Länder som satsar på life science är framtidens vinnare”, sa arbetsmarknadsminister Mats Persson på Naturvetarnas kongress i november förra året. Hans poäng är att när världens länder får ökat välstånd har fler råd att betala för hälsa och sjukvård.

Regeringen går nu från ord till handling och satsar runt 600 miljoner kronor på forskning inom life science som man menar är avgörande för en effektiv och kvalitativ vård.

– Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till precisionsmedicin. Den kliniska forskningen förstärks också, liksom satsningar på antibiotikaresistens, sa sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson när forskningspropositionen släpptes före jul.

De satsningarna är förstås bra för framtiden. Men hur ser läget ut nu när många startup-bolag har det kärvt och har svårt att få finansiering?

– Svensk life science har ridit på en otrolig framgångsvåg under de senaste tio åren, men förra året planade den ut. Förhoppningsvis är det ett hack i kurvan som vi inte riktigt kan förklara, säger Carl Eckerman, chefsekonom på Innovations- och kemiföretagen, Ikem.

Forskning är ryggraden

Han förklarar att det gäller både produktion och antal anställda, som blev något färre under 2024, enligt data från SCB. Exportsiffrorna visar samma trend, där utvecklingen i de tre stora bolagen Astra Zeneca, Cytiva och Pfizer får stort genomslag i statistiken.

Även inledningen av 2025 ser lite trevande ut. Därmed inte sagt att det är någon fara på taket. Life science är fortfarande en stark framtidsbransch. Det som avgör är hur det går med forskning och utveckling, som är ryggraden i branschen.

– Det handlar om att göra lyckosamma satsningar och vara ett land som attraherar de skarpaste hjärnorna från hela världen. Det har gått bra hittills med en hög andel utländsk arbetskraft i hela kedjan, från tidig forskning till att produkterna når marknaden.

Men det finns orosmoln, där skjutningar och sprängningar påverkar bilden av Sverige. Även byråkratiskt krångel med Migrationsverket utgör ett hinder. I andra vågskålen ligger våra starka kluster med många företag och bra förutsättningar för utbildning och forskning inom akademin.

Vändningen dröjer

Vad som händer med konjunkturen vågar han inte riktigt spekulera om.

– Vändningen ser inte ut att komma före sommaren, enligt vår egen konjunkturrapport som vi gör varje kvartal. Att Trump hotar med importtullar skapar osäkerhet, säger Carl Eckerman.

Maja Neiman på Sweden Bio bekräftar bilden av svensk life science, där exportsiffrorna talar sitt tydliga språk och nu står för nästan 10 procent av Sveriges export.

– Exportframgångarna kommer huvudsakligen från stora bolag, som har produktion i Sverige och produkter på marknaden. Till exempel går det bra för bolag som Olink inom precisionsmedicin och BioArctic med läkemedel mot demens.

Dubbla kompetenser

Vi kommer in på kompetensfrågan, där Maja Neiman ser ett behov inom hela spannet med sälj och marknad i topp.

– Regulatorisk kompetens är också efterfrågad vid sidan av forskare som tar fram och utvecklar nya produkter. Vi ser också ett behov av kombinerade kompetenser när life science blir alltmer datadriven med stora mängder biologiska data som ska analyseras.

Man brukar säga att Sverige har unika hälsodata som ger ett försprång, men Maja Neiman menar att mer måste göras för att göra dem tillgängliga för forskningen.

– Här har juridiken inte hängt med. Mer hälsodata måste öppnas upp för att den ska komma till nytta i forskningen, med hänsyn till den personliga integriteten. I dag är den möjligheten begränsad.

Upp och ner i branschen

Hon välkomnar regeringens satsning på life science i forskningspropositionen och lyfter särskilt den delen som handlar om samverkan mellan akademi och näringsliv.

– Viktigt också att regionerna jobbar ihop för att marknadsföra Sverige internationellt och inte fajtas mot varandra, säger Maja Neiman.

Att bolag kommer och går är inget konstigt, så har det alltid varit, även om läget är lite mer bekymmersamt än vanligt.
– Efter ett par tuffa år är det dags för en vändning, som redan kan ha skett, säger Jens Jendi på Industrifonden optimistiskt.

Att det är extra svårt nu menar han beror på att det finns färre fonder med fokus på life science-bolag och att affärsänglarna har blivit mer försiktiga efter förluster. Antalet börsintroduktioner har också minskat.

Vad talar för en vändning nu?

– Det går upp och ner i den här branschen. I grunden finns det mycket bra forskning i Sverige, bland annat tack vare lärarundantaget, som innebär att forskarna inom akademin äger rätten till sina egna upptäckter. Det är unikt i världen.

10 gånger insatsen

Jens Jendi menar att det finns ett väl fungerande ekosystem, där Vinnova och Almi stöttar i tidiga skeden. Därefter kommer investerarna in i bilden, där Industrifonden är en av en handfull i Sverige.

– När bolagen växlar upp kan vi gå in med mellan 5 och 50 miljoner kronor om vi ser att bolaget har potential och kan ge avkastning. I de flesta fall gör det inte det, men när en forskningsidé går hela vägen kan den ge upp till tio gånger insatsen. Hittills har det gått bra.

I dagsläget har de investeringar i 15 bolag inom life science och går in med kapital hos några nya bolag varje år.

– Målet är att sälja efter runt sju år, men ofta tar det längre tid då vi är en stiftelse som förvaltar pengarna långsiktigt, säger Jonas Jendi.

Utan att tala om stålbad var fjolåret kärvt för många bolag, och det gällde inte bara inom life science.

– Flera av våra medlemmar har blivit uppsagda när bolag har dragit ner eller gått i konkurs. Det finns bolag som bara håller något år då vissa investerare ställer krav på snabba resultat, säger Daniel Fredholm Wallin, förhandlare på Naturvetarna och avtalsansvarig Ikem-området.

Kan gå vidare

Han förklarar att de som blir uppsagda är specialister och eftertraktade i en bransch där det råder brist på kompetens.

– Många startar eget eller blir konsulter. Några drar över sundet och jobbar i Danmark som är hetare än på länge. Där kan lönenivån vara 40 procent högre än i Sverige.

Vilken roll har Naturvetarna vid en arbetsbrist?

– Vi förhandlar för våra medlemmar så att de får ett bra avslut och kan komma vidare. I det ligger att de förhoppningsvis får ett rimligt avgångsvederlag och arbetsbefriad uppsägningstid om möjligt. Vi lotsar de vidare till Trygghetsrådet och erbjuder vår egen karriärrådgivning och samtalsstöd säger Daniel Fredholm Wallin.

En av dem som har drabbats är Mattias Levin på bioteknikbolaget Aligator i Lund, där 70 procent av personalstyrkan har sagts upp. Nu ligger fokus på att tömma lokalerna.

– Det har varit kärvt med finansieringen under en längre tid och kliniska studier kostar mycket. Vi har en lovande kandidat mot bukspottkörtelcancer i fas 2. Ett sådant antikroppsbaserat läkemedel skulle betyda mycket för patienterna och skulle ge klirr i kassan.

Goda chanser till jobb

Det tiotal personer som är kvar i bolaget söker en partner för att kunna genomföra kliniska studier i fas 3.
För Mattias Levin är det förstås trist att lämna efter nio år, men läget är inte nattsvart.

– Det är en bra region att verka inom med många startup-bolag. Medicon village har i dag tre gånger så många anställda som när Astra Zeneca huserade här. I Köpenhamn – 40 minuter bort – blomstrar life science och har flera internationella läkemedelsbolag.

Han har tillgång till Trygghetsrådet och har uppsägningslön under fem månader.

– Jag är inte främmande för att byta bransch, men vill i första hand jobba med läkemedel. Tidigare kollegor som har blivit uppsagda har fått jobb rätt snabbt, säger doktorn i immunoteknologi optimistiskt.

Men det behöver inte vara brist på pengar för att lovande projekt läggs ner. Det fick den disputerade biokemisten Sebastian Bauer erfara när börsnoterade och Stockholmsbaserade CombiGene – ett av Sveriges mest framgångsrika företag inom genterapi – fick en ny delägare.

– Man hade lyckats utlicensiera en läkemedelskandidat mot epilepsi till ett amerikanskt bolag. Det gjorde att det fanns pengar i kassan i mer än ett år framåt, säger Sebastian Bauer.

Alla blev uppsagda

Han förklarar att börsvärdet var ungefär lika stort som kassakistan, när ett danskt företag köpte drygt 10 procent av aktierna. Under en extrastämma i december lyckades man både sätta in en ny styrelse och ändra bolagsordningen så att man kunde investera också i annat än läkemedelsutveckling.

– På stämman uttrycktes intentionen att fortsätta med läkemedelsutveckling, men det visade sig vara en sanning med modifikation.

Efter en månad släppte företaget ett pressmeddelande som gick ut på att alla medarbetare och vd skulle sägas upp. Utan personal skulle de undersöka vilka läkemedelsprojekt som gick att driva vidare på ett effektivt sätt.

– Det känns jättetråkigt att vårt epilepsiprojekt, som vi har skapat, läggs ner av investerare med lite eller ingen erfarenhet inom läkemedelsbranschen. Dessutom lämnades ett annat projekt tillbaka till den danska partnern Zyneyro, och vi hade flera andra projekt på gång säger den disputerade biokemisten.

Nu har Sebastian tre månaders uppsägningstid. Under den tiden tänker han slutföra en Vinnova-finansierade studie för hållbar tillverkning av virala vektorer och söka jobb.

– Jag har redan blivit kontaktad av flera rekryterare via Linkedin och tror mig vara attraktiv på arbetsmarknaden med min långa erfarenhet inom farma.