En ljus framtid spås för naturvetare

Enligt våra prognoser som vi har gjort inom ramen för Saco:s Framtidsutsikter är det en hög efterfrågan på bland annat agronomer, biomedicinska analytiker, djursjukskötare med flera.

– Unga söker idag efter trygga anställningar och vill bidra till en hållbar framtid. Att välja en naturvetenskaplig utbildning är därför en perfekt kombination där de både är eftertraktade på arbetsmarknaden och kan göra skillnad på riktigt, säger Frida Lawenius förbundsdirektör på Naturvetarna.

I år har Naturvetarna, på uppdrag från Saco, även tittat på hur möjligheten att få jobb skiljer sig mellan olika regioner. Det kan vara av intresse och viktigt att fundera på hur arbetstillfällena skiljer sig mellan de olika yrkesrollerna när man gör valet av utbildning.

– För den som vill jobba inom Life Science är arbetsmarknaden som bäst i södra Sverige, Västra Götaland och i Stockholm- Uppsalaregionen. Medan för den som vill arbeta inom skogsindustrin finns det flest jobb i norra och mellersta Sverige.

Vi har också bidragit med vår analys kring hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden för akademiker. Vi ser inga större risker att våra medlemmar kommer ersättas av AI, men att det finns ett generellt behov av kompetensutveckling.

– Vi har länge pushat för vikten av kompetensutveckling på Naturvetarna. Då vi tydligt kan se att våra medlemmar behöver tillgodogöra sig ny teknik och utveckling inom sitt eget område, detta för att vara konkurrenskraftiga men också för att klara av samhällets utmaningar, avslutar Frida.

Pluggar du nu eller funderar du på att välja utbildning till hösten? Här presenteras 11 naturvetenskapliga utbildningar att överväga.

Agronom och lantmästare

Arbetsmarknaden är god för nyexaminerade agronomer och lantmästare. 84 procent av de som läst agronomprogrammet får jobb inom ett år. Vi ser framför allt en minskad konkurrens om jobben på grund av pensionsavgångar, sjunkande andel nyexaminerade, och att efterfrågan på kvalificerad kompetens kommer att öka på grund av den digitala och gröna omställningen av livsmedelsproduktionen.

Särskilt efterfrågade är lantbruksutbildade med teknisk och analytisk kompetens med erfarenhet av rådgivning. Sveriges livsmedelsstrategi har ännu inte lett till ökad efterfrågan på lantbrukskompetens. Ett inhemskt lantbruk och inhemsk livsmedelsproduktion är en viktig del av vår krisberedskap.

Arbetsmiljöingenjör

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens om jobben för erfarna arbetsmiljöingenjörer. För nyexaminerade tros efterfrågan öka på grund av den ökade ohälsan i arbetslivet som driver på efterfrågan på arbetsmiljökompetens, få nyexaminerade och stora pensionsavgångar inom företagshälsovården. På Arbetsmiljöverket är det troligt att antalet personer i kärnverksamheten kommer att fortsätta vara oförändrad.

Biomedicinare

På fem års sikt bedöms det vara liten konkurrens för biomedicinare. Enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024) är det brist på biomedicinare och det är svårt för arbetsgivare att rekrytera. På fem års sikt förväntas efterfrågan vara oförändrad. Det innebär att arbetsmarknadsutsikterna är goda för nyexaminerade biomedicinare.

Life science är en bransch som växer snabbt i Sverige och bedriver affärer på en global nivå. Det är stor efterfrågan på kompetens och det finns goda möjligheter att få jobb. Samtidigt efterfrågar branschen en hög utbildningsnivå, där nästan hälften av alla som arbetar inom life science har en forskarutbildning.

Biomedicinsk analytiker

Bristen på biomedicinska analytiker kommer att bestå och kanske till och med tillta på fem års sikt enligt Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024). Tillgången på kompetensen minskar samtidigt som efterfrågan ökar. Anledningen till bristen är pensionsavgångar, för få examinerade och att alltför många som lämnar yrket. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tydligt uttryckt behovet av fler biomedicinska analytiker.

Dietist och nutritionist

På fem års sikt är prognosen fortsatt liten konkurrens för dietister. I dagsläget råder det brist på antagna studenter inom nutrition. De kommande åren kommer innebära färre nutritionister som examineras men antalet jobb kommer vara densamma eller öka. Därmed bedöms jobbchanserna att öka framöver.

Antalet sysselsatta dietister har ökat, framför allt i privat sektor. Vi kan förvänta oss ett ökat fokus på förebyggande arbete inom hälsoområdet och en större medvetenhet om sambandet mellan kost och hälsa. Under de senaste åren har vi sett en större efterfrågan på dietister från primärvården. Ett ökande antal dietister och nutritionister driver också egna företag. Intresset för att utbilda sig till dietist är stort, men antalet utbildningsplatser är begränsat. På nutritionsprogrammet är det lägre söktryck och lätt att komma in på utbildningen.

Djursjukskötare

Prognosen på fem års sikt är fortsatt brist, eftersom efterfrågan ökar snabbare än antalet utbildningsplatser. Jordbruksverket och branschen har vid flera tillfällen understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Arbetsförmedlingens yrkesbarometer (2024) bedömer att det råder kompetensbrist och på fem års sikt förväntas efterfrågan på djursjukskötare vara oförändrad. Antalet platser på utbildningen behöver utökas för att inte bristen ska bestå på längre sikt.

Fysiker och sjukhusfysiker

På fem års sikt är prognosen brist. Den tekniska utvecklingen styr kompetensbehovet och digitaliseringen har ökat behovet på fysikkompetens och de få fysiker som examineras får nästan undantagslöst kvalificerade arbeten. De flesta fysiker på arbetsmarknaden är mycket högutbildade och de flesta slutför en forskarutbildning innan de börjar arbeta i näringslivet.
Nyexaminerade fysiker upplever alltför ofta att de inte är förberedda för ett arbetsliv utanför akademin. Det är därför viktigt att fundera över hur du vill använda din fysikkompetens och vad du är intresserad av att jobba med.

Även för sjukhusfysiker är prognosen på fem års sikt brist. Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar något och det blir också allt vanligare att kompetensen efterfrågas utanför sjukvården. Det finns exempelvis en efterfrågan från producenter av medicinsk-teknisk utrustning och från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Geovetare och naturgeograf

Den gröna omställningen har lett till att gruvnäringen har fått ett uppsving och det sker satsningar på infrastruktur och förebyggande arbete för att hantera klimatförändringarna där kompetens inom geovetenskap är efterfrågad. Geovetare har även en viktig roll för vår krisberedskap och AI ökar möjligheten att modellera och visualisera geologiska förlopp. Vi bedömer därför att efterfrågan på geovetenskaplig kompetens kommer att öka och att det kommer att vara liten konkurrens om jobben om fem år.

IT- akademiker (data- och systemvetare mfl.)

SCB ger i Trender och prognoser 2023 en sammantagen bild av utbud och efterfrågan på datautbildade, som omfattar högskoleutbildningar i data- och systemvetenskap, informatik och informationsteknik samt motsvarande yrkeshögskoleutbildningar. Tillgången på utbildade beräknas öka med närmare 85 procent fram till 2040, samtidigt som efterfrågan beräknas öka med 90 procent. Utgångspunkten för prognosen är små pensionsavgångar, ett tillskott på 2 500 nyutexaminerade per år och ett visst tillskott genom migration.

Trots ett stort tillskott på utbildade inom området bedömer vi att införandet av AI kommer att fortsätta driva på efterfrågan på kompetens. Det gör att vi även på fem års sikt förväntar oss liten konkurrens på arbetsmarknaden för nyexaminerade IT-akademiker.

Kemist

På fem års sikt bedömer Naturvetarna att det kommer vara liten konkurrens för såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står inför en situation där fler kemister går i pension än vad som examineras, samtidigt som behovet av kompetensen sannolikt kommer att öka. Kompetensen behövs för att möta många av de utmaningar som vi står inför på material- och energiområdet när kraven på hållbarhet ökar i samhället.

Matematiker och statistiker

På fem års sikt bedömer vi att det kommer att vara fortsatt liten konkurrens för den som utbildar sig till matematiker eller statistiker.