Den 17 mars är det kollektivavtalets dag. Vi uppmärksammar bioteknikföretaget Q-linea som bygger för framtiden och tecknar kollektivavtal för sina anställda.
Publicerad:
– Det är ett steg i helt rätt riktning, där vi skapar trygghet för de anställda genom tydlighet och bra förmåner, säger Anders Ljunggren, vd för Q-linea i Uppsala.
Drivkraften för honom är att vara en sund och bra arbetsplats. Det attraherar kompetens och gör att de kan fortsätta att utveckla sin produkt, som räddar liv vid allvarliga infektioner.
– Vi har goda villkor sedan tidigare, men nu blir de formaliserade i ett avtal. Ännu en fördel är att vi som arbetsgivare får en motpart att förhandla med i stället för en medarbetare i taget. Det ger möjligheter att utveckla företaget tillsammans.
De anställda är också med på noterna, även om det fanns ett motstånd initialt.
– Det fanns en oro för att våra förmånliga pensioner skulle försämras. Nu ser vi att helheten blir bra, till exempel gällande ersättningar vid sjukdom och arbetsskada. Vi får ett ramverk att hålla oss till och som arbetsgivaren inte ensidigt kan ta bort, säger skyddsombudet Åke Strese.
Stärka det fackliga inflytandet
Det innebär bland annat att lönerevision måste genomföras varje år.
– Vi kommer också in tidigare i processen vid förändringar, där vi kan tillföra viktiga synpunkter. Det gäller till exempel nu när företaget har planer på att flytta ihop till en sajt i Uppsala. Med en akademikerförening på plats kan vi stärka det fackliga inflytandet ytterligare.
På senare tid har man haft det rätt tufft med neddragningar i flera steg. I dag uppgår antalet anställda till närmare hundra personer, dotterbolagen i USA och Italien medräknade. Nu har man fått in nytt kapital som ger arbetsro och möjligheter att satsa.
– Vi har en produkt ute på marknaden, men det är långa ledtider med tester och utvärderingar. Det känns hur som helst positivt, säger Åke Strese övertygande.
Produkten, som springer ur en forskningsidé vid Uppsala universitet 2008, är en metod för snabb diagnos vid sepsis. I stället för att vänta upp till tre dygn tar den här metoden runt sex timmar, beroende på vilken bakterie det är.
– Det innebär att man snabbt kan sätta in rätt antibiotika mot den aktuella bakterien, och man slipper använda ett bredverkande medel. Det både räddar liv och minskar risken för antibiotikaresistens, säger Åke Strese, senior utvecklingsingenjör.
Palle Liljebäck
chefredaktör
