Stort sug efter kompetens inom tech - men kursutbudet sviktar

Arbetsmarknaden är i snabb förändring och det som driver utvecklingen är bland annat digitalisering, automatisering och grön omställning. Det gäller inte minst techsektorn där behovet av ny eller uppdaterad kompetens är stort och sträcker sig över alla sektorer och branscher.

Detta framgår tydligt i den senaste rapporten om kompetensbehoven inom tech från branschorganisationen TechSverige. Där konstaterar man att fram till och med år 2028 kommer det att behövas ett årligt tillskott av 18 000 personer med digital spetskompetens i Sverige. Det framgår också att en betydande del av den stora ökningen av antalet sysselsatta med dessa kompetenser i Sverige har skett inom sektorer som finans- och försäkringssektorn, energiförsörjning samt vård- och omsorg inklusive sociala tjänster.

– Det finns ett antal roller men även kompetenser där våra företag har skattat att de har ett stort rekryteringsbehov och där det finns goda möjligheter att få arbete. Det handlar till exempel om olika typer av projektledare, IT-arkitekter, data scientists samt mjukvaru- och systemutvecklare. IT-säkerhet och AI är andra områden som växer, säger Ana Andric, näringspolitisk expert på TechSverige.

Utmaningar för naturvetare

Hur behöver då personer med naturvetenskapliga utbildningar förhålla sig till den här utvecklingen? Naturvetarna har i en rapport kartlagt 265 nyckelkompetenser inom techområdet. Förekomsten av kompetenserna har sedan analyserats i 5,1 miljoner platsannonser, som publicerats på Platsbanken, bemanningsföretags, kommuners samt svenska företags webbplatser mellan 2014 och 2022.

Analysen visar att efterfrågan på techkompetens i termer av platsannonser har ökat med 91 procent mellan åren 2014 och 2022. Jämför man sedan kompetensbehovet med tillgången till utbildningar finns flera utmaningar som behöver hanteras för att stärka möjligheterna till kompetensutveckling inom tech. Ett exempel är affärs- och verksamhetsutvecklande IT där det varken vid universitet eller yrkeshögskolor finns några kurser i affärssystemen SAP och ERP. Ett annat område är IT- och telekominfrastruktur där det inte finns några kurser som lär ut nätverkssystem som LAN, WAN eller ITIL. Inom automation finns ett stort utbud av utbildningar, men en klar majoritet har förkunskapskrav inom datavetenskap, teknik eller matematik.

– Med stark grund i matematik och fysik har naturvetare goda förutsättningar att vidareutveckla sina kompetenser inom tech. Men möjligheten att kompetensutveckla sig behöver öka för yrkesverksamma utan teknisk grundutbildning. Kursutbudet behöver anpassas på ett tydligare sätt mot yrkesverksamma och det behöver erbjudas fler kortare och mer flexibla kurser. Yrkeshögskolan och högskolans utbildningsutbud behöver också samordnas för att komplettera snarare än att konkurrera med varandra, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Enligt Ana Andric har naturvetare en god grund för att kunna hitta nya karriärvägar inom tech.

– Vi har visserligen inte kartlagt hur behovet av naturvetenskaplig utbildning ser ut inom techbranschen. Men generellt besitter naturvetare ofta kompetenser inom matematik och data, som är viktiga inom programmering och IT. Dessa kompetenser gör dem väl rustade för att arbeta med komplexa algoritmer som används för att lösa olika tekniska problem. En stark grund i matematik och dataanalys är också viktigt för att kunna tillämpa och vidareutveckla tekniker inom till exempel AI och maskininlärning, säger hon.

Yrkeshögskola en väg till stärkt kompetens

Vill man som naturvetare stärka sin kompetens inom tech är KYH en av de yrkeshögskolor man kan vända sig till. De erbjuder YH-program och -kurser inom samhällsbyggnad, IT, teknik och ekonomi.

Anna Lemon är affärsutvecklare på KYH. På tre till fem års sikt ser hon en efterfrågan på bland annat automation och elektrifiering.

– Även andra områden som är kopplade till den gröna omställningen är högt eftertraktade. Andra områden med stor efterfrågan är cybersäkerhet, informationssäkerhet och kunskaper om regulatoriska krav, säger hon.

För den naturvetare som söker sig till KYH tycker Anna Lemon att det viktigaste är att först ställa sig frågan vart man vill komma med utbildningen eftersom techsektorn är så oerhört bred.

– Men det som jag tycker sticker ut är just cybersäkerhet och informationssäkerhet. Det är så otroligt aktuellt och kommer fortsätta vara det. Men det är också viktigt att tänka på att man måste kunna kommunicera i projekt för att vara anställningsbar, både internt och externt mot kunder och andra intressenter.

Kemist med ny yrkesbana

Ett exempel på en naturvetare som hittat en ny karriär är Izabella Surowiec. Hon kommer ursprungligen från Polen och har en doktorsexamen i kemi från universitetet i Warszawa. Hon har specialiserat sig som analytisk kemist och hade tidigare en tjänst som första forskningsingenjör vid Umeå universitet. Idag arbetar hon på avdelningen för mjukvaruutveckling vid Sartorius Stedim Data Analytics i Umeå. Företaget är en del av Sartorius, ett internationellt företag som levererar olika lösningar till biofarmasektorn.

– I den här rollen jobbar jag med att övervaka projekt och hjälpa mina kollegor att generera och tolka de kemiska data som vi får fram. Tidigare hade jag ett arbete hos Umeå universitet där jag inte kände att jag hade så stora möjligheter att utvecklas i min position. Jag trivs bättre med det här, Sartorius är ett stort globalt företag med goda utvecklingsmöjligheter.

Med sina erfarenheter från Polen och Sverige tycker Izabella Surowiec att det svenska utbildningssystemet behöver bli mer utmanande.

– Bara för att man har en universitetsexamen så har man inte säkrat sin kompetens för all framtid. Arbetsmarknaden förändras hela tiden och därför måste man vara beredd på att hela tiden stärka och komplettera det man kan. Ett exempel är AI som jag tror kommer att bli allt viktigare och integrerat i allt vi gör.

Sju förslag för stärkt kompetensutveckling inom tech

Detta vill Naturvetarna: 

1. Öka möjligheten för yrkesverksamma utan teknisk grundutbildning att kompetensutveckla sig inom tech.
2. Framtidssäkra kompetensen genom att göra kunskap om hur AI kan användas inom vetenskapsområdet till ett inslag på fler program på högskolan.
3. Yrkeshögskolan behöver erbjuda fler korta kurser anpassade för yrkesverksamma, som saknar erfarenhet från techbranschen.
4. Högskolan och yrkeshögskolans kursutbud behöver på ett tydligare sätt komplettera snarare än konkurrera inom techområdet. Kraven på progression i högskoleväsendet begränsar möjligheten för yrkesverksamma akademiker som vill bredda sin kompetens och här har yrkeshögskolan en roll att fylla.
5. Öka kunskapen om vilka kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden genom att stärka samarbetet mellan arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, fackförbund och utbildningsaktörer.
6. Motverka utbildningssilos genom stärkt information och vägledning om möjligheten att få reell kompetens validerad. Säkerställ också att alla förkunskapskrav verkligen är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
7. Ställ krav på att lärosätena ska kunna lämna förhandsbesked om godkännande av reell kompetens i högskoleförordningen.

Läs hela vår rapport här