STEM kan bli ett lyft för Sverige – men vem ska göra jobbet?

Det finns prognoser som visar att grön omställning och digitalisering globalt ger miljontals nya jobb inom grön omställning, IT, avfallshantering och andra viktiga sektorer. I Sverige kan vi enligt prognoserna se fram emot 115 000 nya STEM-jobb till 2035.Men företagen kämpar redan nu med att hitta rätt kunskap. Exempelvis uppger Teknikföretagen att 8 av 10 teknikföretag i Sverige har brist på rätt kompetens och ett av fem företag överväger eller har redan flyttat jobb utomlands.

Sveriges ambition att inta en ledande position inom den gröna omställningen står alltså inför ett allvarligt hinder. Och trots ett ökat behov av kompetens inom dessa områden minskar intresset för STEM bland Sveriges unga.

– Det behövs åtgärder både på kort och lång sikt för att Sverige inte ska hamna på efterkälken inom grön innovation vilket skulle äventyra vår nationella konkurrenskraft, säger Petra Malm Danielson, Chef Marknad & Samhällspolitisk påverkan på Naturvetarna.

Efterfrågan har tredubblats

För att få en bild av efterfrågan på STEM-utbildade på arbetsmarknaden har Naturvetarna analyserat jobbannonser som publicerats mellan 2014 – 2022. Totalt omfattar materialet 5,1 miljoner jobbannonser från organisationer som anslutit sig till databasen.

Analysen visar att efterfrågan på STEM-utbildade nästan har tredubblats sedan 2014, vilket är 50 procent högre jämfört med arbetsmarknaden som helhet. Resultatet visar en exponentiell ökning – under 2022 ökade antalet jobbannonser som efterfrågar en STEM-utbildning med nästan 30 procent. Samtidigt är utbudet av nyexaminerade inom STEM mer eller mindre oförändrat. Om inget görs för att åtgärda denna diskrepans riskerar vi att få en akut brist på kompetens.

För få slutför utbildningen

Ett viktigt problem är den dåliga genomströmningen på de naturvetenskapliga programmen på universitet och högskola, alltså det faktum att eleverna inte slutför sin utbildning.
Samuel Lundqvist, studierektor för grundutbildningen i matematik vid Stockholms universitet, ser att det finns flera orsaker till den svaga genomströmningen på de naturvetenskapliga utbildningarna.

– En anledning är att förkunskaperna är för låga och att de helt enkelt inte klarar av att hänga med. Det är också så att när man kommer till högskolan är det mycket som är nytt, man sköter sig själv på ett annat sätt och man har inte lika mycket lärarledd eller obligatorisk undervisning.

Enligt Samuel Lundqvist behövs det bland annat åtgärder just för att få till en mjuk övergång från gymnasium till högskola.

– Går man tillbaka 50 år i tiden så var det inte speciellt många som läste på högskola eller universitet, nu är det ju majoriteten. Det där måste man ta hänsyn till tror jag när man utformar universitetsutbildningarna och det har vi väl varit lite dåliga på.

Hämta inspiration från Finland

Om man jämför med våra grannländer är det också tydligt att Sverige ligger efter när det gäller att aktivt och strategiskt stärka STEM-området. Medan Nederländerna, Storbritannien, Finland, Danmark och Norge redan har infört STEM-strategier, saknar Sverige fortfarande en sådan.

Naturvetarnas utredare Nima Farrahi har bland annat undersökt hur strategin i Finland är uppbyggd. Där bedrivs ett projekt kallat LUMA med syfte att stärka kompetensen inom STEM-området. Idag finns 13 LUMA-center vid universitet runt om i Finland där den grundläggande filosofin är att ”tillsammans är vi mer”. Det första centret startades redan 2008.

För åren 2021-2024 har den finska regeringen beviljat anslag för de 13 LUMA-centren med tre tydliga målsättningar:

• Att stärka och bredda lärares livslånga lärande.
• Att stärka samarbetet mellan universiteten och utveckla nätverk för bredare samarbeten.
• Att öka och effektivisera aktiviteter för barn, unga och familjer.

Det finns också en strategisk plan som sträcker sig fram till 2030 där den finska regeringen uttrycker att såväl enskilda medborgare som det finska samhället kommer att gynnas av en växande STEM-kompetens genom ökad välfärd och hållbar utveckling.

Ett exempel på de verksamheter som bedrivs vid LUMA-centren är temadagar för familjer där syftet är att engagera barn och ungdomar – både flickor och pojkar – i åldrarna 3-19 år inom matematik, vetenskap och teknik, samtidigt som man vill stödja läraryrket nu och i framtiden.

Det behövs fler kvinnor

Hur ska vi då i Sverige kunna förbättra rekryteringen till de naturvetenskapliga utbildningarna? En väg framåt kan vara att försöka bredda underlaget. Idag är färre än en tredjedel av de som tar examen inom STEM kvinnor, och gapet är som störst inom snabbväxande och högavlönade jobb som IT-specialister där enbart en av sex är kvinnor. Studier visar att kvinnor antingen avskräcks från eller blir mindre intresserade av en karriär inom STEM från ung ålder, vilket gör att kvinnor är underrepresenterade inom dessa områden på arbetsmarknaden och inom högre utbildning.

En som inte låtit sig avskräckas är Eleonora Svanberg. I november avlade hon en masterexamen i tillämpad matematik vid University of Cambridge. Efter ett sabbatsår är hennes plan att sedan doktorera om strängteori. Hon har ofta känt att hon varit den enda tjejen i klassrummet.

– Jag tror på vad forskningen visar. Det finns studier som visar att det har att göra med fördomar, stereotyper och de här klassiska naturbegåvnings/intelligensbilderna som gör att man som tjej inte kan koppla naturvetenskap till sig själv. Att vara intresserad av matematik är en identitetsfråga som kommer när man är ung, redan i mellanstadiet. Därför är det viktigt hur man kommunicerar saker som matematik och teknik, som förälder och lärare, men även hur det presenteras i samhället, i media till exempel.

För att bidra till en lösning på problemet har Eleonora Svanberg tagit initiativet till satsningen Girls in STEM. Den har som syfte att inga tjejer, ickebinära eller transpersoner ska välja bort STEM på grund av fördomar, för lite information eller brist på inspiration.

– Jag saknade en plattform och började med att lägga upp en bild på Instagram. Så startade vi upp det, i början var det bara lokalt i Linköping men nu är vi nationella. I dagsläget har vi ungefär 5 000 personer som deltar digitalt över hela landet och engagerar sig på olika sätt. Vi pratar med varandra, har workshops och delar tips. Vi fungerar både som nätverk för de som redan hittat in i värmen i STEM och som en inspiration för de som ännu inte hittat hit.

Ge alla samma chans

Det finns också en tydlig koppling mellan lärarnas kompetens och elevernas prestation, särskilt när det gäller matematik. Alla elever har inte tillgång till stöd hemifrån och skolan har därför en viktig uppgift att utjämna livschanser och ge alla elever, oavsett social bakgrund, likvärdiga möjligheter att uppnå skolans mål och fullfölja en utbildning av hög kvalitet.

Björn Öckert är professor vid IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Han har bland annat författat en bilaga till långtidsutredningen Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Han pekar ut en ökad elevsortering som den viktigaste förklaringen till skolsegregationen.

– Det är större skillnader i elevsammansättning mellan skolor idag. Tidigare kunde man träffa på elever från alla möjliga bakgrunder men nu är det mer uppdelat så att elever med lågt utbildade föräldrar oftare går i samma skola. Den beror i sin tur till stor del på ökad boendesegregation. Om barnen går i en skola i närområdet så medför ökad boendesegregation också ökad skolsegregation.

Det är dock inte helt enkelt att hitta åtgärder som löser problemet. Mindre klasser är inte en lösning på skolsegregationen men Björn Öckert tror att det kan förbättra elevresultaten. Lärarnas roll är också viktig.

– Vi vet att bra lärare är bra, men vi vet inte riktigt vad som skapar en bra lärare. Vi vet från internationell forskning att det finns stora skillnader i hur bra lärare är på att lära ut. Samtidigt kan en bra lärare vara bra för vissa elever medan en annan lärare är bra för andra elever. Dessutom kan man vara bra på olika saker, till exempel att förbättra elevers kunskaper eller att utveckla deras sociala färdigheter.

Samtidigt gäller det att få de bra lärarna att i större utsträckning välja skolor i utsatta områden.

– Det finns en tendens att de bättre lärarna ofta arbetar på skolor med bättre förutsättningar. Och för att förändra det finns det väl huvudspår. Det ena är att satsa mer pengar i utsatta områden. Och det andra är att förbättra arbetsmiljön för de lärare som väljer att arbeta där.

Möte med utbildningsdepartementet

– Regeringens initiativ att utforma en STEM-strategi är inte bara välkommet, det är avgörande för att Sverige ska klara den gröna omställningen bibehålla sin konkurrenskraft, säger Petra Malm Danielson.

I början av februari 2024 deltog Naturvetarnas utredare Nima Farrahi i Utbildningsdepartementets rundabordssamtal om regeringens framtida strategi för STEM-områdena, under ledning av utbildningsminister Mats Persson.

Vid mötet betonade Naturvetarna vikten av en likvärdig utbildning över hela landet, behovet av att anpassa gymnasieutbildningarna till framtidens arbetsmarknad och vikten av att öka genomströmningen på högre utbildningsnivåer. Naturvetarna framhöll även hur viktigt det är att ta tillvara på arbetskraftens vilja till omställning genom effektivare stödsystem.

Utbildningsdepartementets plan är att presentera en STEM-strategi i slutet av 2024 som kommer att genomsyra hela utbildningsystemet, med målet att stärka matematikundervisningen och främja ett tidigt intresse för naturvetenskap och teknik.

Detta vill Naturvetarna

1. Utse en nationell samordningsfunktion
   Inspireras av hur andra länder jobbar med STEM. Med en gemensam plattform kan aktörer från näringsliv, politiker, experter och fackförbund samlas för att Sverige ska bli en framgångsrik STEM-nation.
   
   
2. Öka lärarbehörigheten i hela landet
   Det finns en tydlig koppling mellan lärarnas kompetens och elevernas prestation. Det gäller särskilt matematik. Viktigt också att alla - oberoende social bakgrund – får samma chans att utbilda sig på hög nivå.
   
   
3. Främja rekrytering och etablering av högkvalificerad arbetskraft
   Sverige måste bli mer attraktivt för utländska forskare. Ett sätt är att erbjuda längre tillstånd som gör det lättare att etablera sig som forskare i Sverige. Lika viktigt är att korta Migrationsverkets handläggningstider.
   
   
4. Skapa gymnasieprogram som får fler tjejer att välja en STEM-utbildning
   Mindre än en tredjedel av alla som examen inom STEM är kvinna. Ett sätt att locka fler tjejer är att koppla lärandet till samhällets stora utmaningar, som klimatförändringarna och att hitta lösningar på cancerns gåta.
   
   
5. Stimulera tvärvetenskaplig kompetensutveckling inom STEM
   Gör det lättare för de som har en annan utbildning att sadla om eller bygga på sin kompetens genom studier i STEM-ämnen. Här kan det nya omställningsstudiestödet bli en nyckelfaktor.
   
   
6. Höj högskolans ersättning per student på STEM-utbildningar
   Det är bra att regeringen skjuter till extra pengar till lärosäten inom naturvetenskap och teknik. Men det räcker inte för att säkra kvaliteten i undervisning och på labb.

Vill du veta mer om Naturvetarnas inspel till regeringen? Ta del av vår rapport Framtiden kräver STEM här.

Detta är STEM
Science, technology, engineering, and mathematics (STEM) är en term som används för disciplinerna vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Termen används vanligtvis i samband med utbildningspolitik och arbetsmarknad.