”När jag får andra att lyckas mår jag som bäst”

Just den här dagen jobbar Erik Portelius hemma, men i normalfallet är han på plats i Ryhov på laboratoriemedicin i region Jönköping. Det är inte bara labbet där som han basar över, utan även de i Värnamo och Eksjö, plus flera vårdcentraler i regionen.

– Hos mig är dörren alltid öppen, jag vill vara en tillgänglig chef. Det är i mötet som de kreativa tankarna föds och verksamheten kan utvecklas, säger han övertygande.

Petar inte i detaljer

I hans stall jobbar så många som 350 personer, varav flertalet är biomedicinska analytiker. Att ha koll på alla är förstås omöjligt, även om han har hälsat på dem åtminstone en gång. Till sin hjälp har Erik Portelius fjorton områdeschefer, som han jobbar desto närmare.

– För mig är det frihet under ansvar som gäller. Jag petar inte i detaljer, utan låter medarbetarna själva lösa uppgiften. Sedan är jag med och coachar när det behövs.

Varannan vecka har han avstämningsmöten med flera av områdescheferna och samlar alla under en heldag varje månad. Man kan ana att hans positiva livshållning smittar av sig.

– Jag brukar öppna våra möten med frågan: ”Något du är extra glad/tacksam över?” Det brukar vara förlösande och jag får en känsla av stämningsläget i gruppen. Här kan även utmaningar lyftas och vi kan hjälpa varandra med att hitta lösningar.

Stöttar i bakgrunden

Han är inte heller den som behöver stå längst fram och synas i alla lägen.
– Jag är ganska prestigelös och stöttar i bakgrunden. När jag får andra att lyckas mår jag som bäst.

De medicinska labben analyserar prover och levererar provsvar till hela regionen. Även om en del är automatiserat i dag så finns det en omtanke om varje testresultat.

– Inom regionen lever vi efter devisen ”Vad är bäst för Esther?” Det ger en signal om att det finns en person bakom varje provsvar, som ligger till grund för behandling eller diagnos. Esther är inte ensam, utan vi har flera fiktiva namn som får oss att steppa upp lite extra.

Erik Portelius chefskarriär har inte på något sätt varit spikrak. Som biokemist och docent i neurokemi har han prövat sig fram på olika vägar, bland annat som lärare. Därefter låg fokus på forskning om alzheimers sjukdom.

– Jag har gått från forskar-Erik till ledar-Erik, säger han entusiastiskt. Och det känns jättebra. Men forskningen var också superspännande, särskilt då jag hade två toppforskare som handledare. En bättre skola är svårt att tänka sig.

Forskning ska finnas här

Den bakgrunden har han nytta av i dag, även om han inte direkt ägnar sig åt forskning. Nu handlar det mer om att möjliggöra forskning inom regionen.

– Uppdraget är bland annat att bygga samarbeten med andra. Ett sådant har vi med Linköpings universitetssjukhus, där vi forskar på fästingsjukdomar. Forskning och utveckling ska vi ha här, säger han bestämt.

Det medicinska labbet är komplett med patologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, klinisk kemi och transfusionsmedicin.

– Nu står vi inför en stor upphandling av hela instrumentparken inom klinisk kemi som ska uppgraderas. Tekniken går snabbt framåt, vilket gör det utmanande då instrumenten som ska upphandlas ska serva regionens behov i tio år.

AI tillämpas redan i dag i diagnostiken. Den utvecklingen fortsätter, vilket medför att yrkesrollen för biomedicinska analytiker kommer att förändras. Det handlar bland annat om att ta hand om all data som genereras. Inom patologin är till exempel många av mikroskopen ersatta med digital diagnostik.

Hemmatester ökar

Den brist på biomedicinska analytiker som råder i dag tror han kommer att bestå.

– Vi måste förhålla oss till att det blir allt svårare att få tag i den specialkompetens som vi behöver. Det innebär att vi måste använda biomedicinska analytiker till det de är bäst på.

Ännu en förändring att förhålla sig till är ökningen av hemmatester via 1177.

– Covid-19 gav en skjuts framåt för det. Att patienterna själva till exempel mäter blodtryck eller skickar in andra provresultat kommer att bli vardag, vilket kan bli en utmaning för oss att hantera.

I den typen av förändringsprocesser gäller det att ha med personalen på tåget och att hitta balansen mellan att planera, testa och utvärdera.

– För att lyckas med det är förtroende en nyckel, där medarbetarna kan tala om när man gör fel. Det är då vi utvecklas och kommer framåt, säger Erik Portelius.

Erik Portelius
Aktuell: Chef över laboratoriemedicin i region Jönköping.
Utbildning: Analytisk kemist i botten och docent i neurokemi.
Bor: Ska flytta från Hyssna till Eksjö för att komma närmare jobbet.
Får kraft från: Löpningen tvättar hjärnan och ger ny energi.
Kopplar av med: Påta i trädgården och vara ute i skogen, helst med familjen.
Lyssnar på ljudböcker: Om vikingar, som varvas med facklitteratur om ledarskap.