Jobba mindre med bibehållen lön är drömmen för många. Den upplevda stressen minskar och folk mår bättre. Men en sådan reform är svår att få ihop ekonomiskt, enligt forskaren Lars-Göran Kecklund.
Publicerad:
Många gillar tanken på kortare arbetstid. Det gäller särskilt de unga som vill ha tid över till annat än att jobba. Och mycket talar för att välmåendet ökar.
– Med sex timmars arbetsdag har vi sett positiva efter på den upplevda hälsan med minskad stress och bättre sömn, säger Lars-Göran Kecklund, stress – och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Men det finns inte så mycket forskning på området. De arbetsgivare som har testat kortare arbetstid har återgått till normal arbetstid, vilket gör att man inte kan dra några slutsatser. Och det finns en baksida på myntet.
– Det har visat sig vara svårt att räkna hem en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Om lika mycket arbete ska utföras som tidigare måste mer personal anställas, vilket innebär att individen måste avstå löneutrymme.
Kompetensbristen ett problem vid kortare arbetstid
Ovanpå det kommer den kompetensbrist som finns inom många branscher, det gäller särskilt kvalificerad personal.
– Var finns den arbetskraften? säger han retoriskt.
Men kan inte AI komma till nytta här?
– Så kanske det kan bli i framtiden och då kan det bli aktuellt att dela på arbetet. Men vi är inte där än. I vår kultur är arbete viktigt och meningsfullt för de flesta.
I dagsläget är arbetstidsförkortning en ekvation som inte går ihop. Men det finns undantag. Toyotas verkstad har visat att produktiviteten är densamma med kortare arbetstid.
– Jag tror man får ta det med en nypa salt. Samtidigt infördes skiftarbete som gjorde att man kunde ta emot fler kunder på tider utanför normal arbetstid.
Mer tid för återhämtning
Det finns andra exempel. Ett sådant är fackförbundet DIK, som vid årsskiftet införde 35-timmarsvecka.
– Det blir intressant att följa upp, särskilt på längre sikt. Det kan vara så att kortare arbetstid kan passa vissa verksamheter. Kom ihåg att vi inte kan vara högpresterande hela tiden när intellektuellt arbete ska utföras. Efter runt 40 minuter behövs en paus.
Om de positiva hälsoeffekterna uppnås även vid sjutimmarsvecka finns det ingen forskning på.
– Jag kan tänka mig att även det ger bättre upplevd hälsa. Man får mer tid för återhämtning och att göra saker som man gillar, till exempel att träna, vilket minskar stressen och ger bättre sömn.
Risk att kortare arbetstid ger stress
I valet mellan kortare arbetsdag och fyradagarsvecka pekar det mesta mot att det är bättre för hälsan att jobba en dag mindre i veckan.
Men om arbetsbördan är samma som tidigare. Finns det inte risk att kortare arbetstid leder till mer stress?
– Jo och därför behövs mer personal, säger Lars-Göran Kecklund.
Han påpekar att det i dag inte finns någon politisk vilja att korta arbetstiden i Sverige.
– Frågan är hetare i Europa där flera länder i olika branscher har minskat arbetstiden.
Palle Liljebäck
chefredaktör
