I Sacos senaste rapport Livslöner står det tydligt att det inte lönar sig för flera naturvetare att ha gått en naturvetenskaplig utbildning på högskolan. Biomedicinska analytiker har till och med en lägre livslön än gymnasieutbildade.
Publicerad:
Saco har beräknat livslöner för 35 högskoleutbildningar. I genomsnitt får en akademiker en avkastning på 17 % mer i livslön jämfört med personer som börjat arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier. Men det är stor variation mellan utbildningar och nästan var tredje undersökt utbildning är olönsam.
Matematiker, datavetare och systemvetare är de naturvetargrupper i undersökningen som har bäst livslön i jämförelse med gymnasieutbildade, mellan 12 % och 25 % högre livslön.
Biomedicinska analytiker är en av de utbildningar vars nettolivslön förväntas vara lägre än för gymnasieutbildade, så mycket som 7% lägre livslön än en gymnasieutbildad person.
Även biolog- och miljövetare, geologer, kemister, agronomer och datavetare har relativt låg livslön på 0 till 3% högre än gymnasieutbildade.
– Det är inte rimligt att det inte lönar sig att utbilda sig till samhällsviktiga yrken såsom biomedicinska analytiker och flera andra naturvetenskapliga utbildningar. Lönen ska sättas utifrån kompetens och ansvar och det är en fråga vi jobbar aktivt med i avtalsrörelsen inom alla sektorer, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.
Vad är livslön?
Livslöner beräknar den privatekonomiska lönsamheten av att studera en högskoleutbildning.
Livslöner inkluderar olika typer av arbetsrelaterade inkomster som sammanräknas över hela livet, så som studiemedel, lön och pension.
De tar hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet och inkomstskatt.
Livslönerna jämförs med motsvarande beräkningar för personer som börjat arbeta direkt efter avslutade gymnasiestudier.
Johanna Rösth
projektledare webb
