Naturvetarna har undersökt svenska folkets och riksdagspolitikernas förväntningar på klimatpolitiken. Två tredjedelar av svenskarna vill se politikerna ta en ledande roll i klimatfrågan.
Publicerad:
Klimatpolitik och vetenskap: En nödvändig bas
Klimatpolitiken bör grunda sig på fakta och vetenskap, särskilt med fokus på valet till EU-parlamentet i juni 2024. Klimatpolitiska rådet och Finanspolitiska rådet har kritiserat Sveriges regering för dess hantering av klimatfrågorna. Naturvetarna, med många medlemmar inom klimat, miljö och grön omställning, har undersökt svenska folkets och riksdagspolitikernas förväntningar och syn på klimatpolitik.
– Naturvetares kompetens och kunskap behövs för att lösa klimatkrisen, men beslut och riktning måste komma från de som bestämmer. Till stor del när det gäller klimatfrågan så är det folkvalda politiker i EU-parlamentet som röstar om lagar och direktiv, som sedan Sverige och landets kommuner behöver förhålla sig till, säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.
Klimatfrågan hanteras bäst inom EU
Klimatfrågan, som ofta orsakar starka reaktioner, anses bäst hanteras på EU-nivå enligt både svenska folket och riksdagsledamöterna.
- 9 av 10 anser att klimatpolitiken bör vara baserad på forskning och vetenskap
- 2 av 3 svenskar tycker att svenska politiker ska ta en ledande roll i klimatfrågan inom EU
Politiker bör lyssna på experter
En betydande del av befolkningen (nästan åtta av tio) tycker att politiker bör lyssna på experter, även om de föreslagna åtgärderna inte alltid anses genomförbara. Sex av tio riksdagsledamöter lyssnar främst på experter när forskarna är överens, medan två av tio lyssnar mer på sina väljare. Detta visar att det finns en påtaglig önskan om att vetenskap ska styra klimatpolitiken, trots politiska utmaningar.
EU-kommissionens behov av naturvetenskaplig kompetens
EU-kommissionen, som utvecklar lagförslag, behöver naturvetenskaplig kompetens för att säkerställa att lagarna är vetenskapligt grundade. Intervjuer med politiker och tjänstemän visar att det finns delade meningar om lagförslagen bygger på vetenskap eller är politiskt färgade. Det finns en enighet om vikten av att politiska beslut ska baseras på vetenskap och fakta.
Det ska inte kännas rätt i klimatfrågan, utan det ska bygga på vetenskap, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentariker Liberalerna.
Utmaningar i faktabaserat beslutsfattande
Den politiska verkligheten innebär att vetenskapliga fakta ibland får stå tillbaka för politiska kompromisser. Detta skapar en olikhet mellan vad svenska folket förväntar sig och vad politikerna levererar. Politiker måste navigera mellan vetenskapliga rön, partipolitiska riktlinjer och vad som är politiskt genomförbart, vilket ofta gör det svårt att enbart förlita sig på vetenskapen i klimatfrågor.
Undersökningen riktad till allmänheten genomfördes digitalt av Novus den 19–26 januari 2024 och besvarades av 1 092 personer. Enkäten riktad till folkvalda genomfördes av Novus via mejl den 22 februari–9 mars 2024 och besvarades av 202 av riksdagens 349 ledamöter.
