Brottsbekämpning och säkerhet är vinnarna i regeringens budget. Dessvärre får verksamheter som har en central roll för omställningen till ett hållbart samhälle minskade anslag och nödvändiga investeringar uteblir.
Publicerad:
Polisen och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tillhör de myndigheter som får ökade resurser.
– Det är positivt. Många av våra medlemmar gör värdefulla insatser i arbetet för ett tryggt samhälle. Exempelvis genom att dokumentera och analysera bevis vid brottsundersökningar och öka kunskapen om IT-säkerhet, säger Frida Lawenius, tillförordnad förbundsdirektör på fackförbundet Naturvetarna.
Nedskärningar i klimat och miljö
Men i en budget handlar det om att ge och ta. Och de som får se sina budgetar skäras ner nu, är tyvärr de som arbetar med viktiga områden som klimat och miljö. Till exempel får Naturvårdsverket minskade anslag med drygt sex miljoner, Havs- och vattenmyndigheten med tre miljoner och Länsstyrelserna som förutom att arbeta med frågor som rör miljö och natur samordnar den regionala krisberedskapen, förlorar 37 miljoner kronor.
– Detta är helt och hållet stick i stäv med de investeringar som är nödvändiga inom den gröna omställningen för Sveriges konkurrenskraft, välfärd och utveckling, säger Frida Lawenius.
Myndigheter drabbas
Regeringen skär ner förvaltningsanslaget med en procent för statliga myndigheter och en halv procent för universitet och högskolor. Det kanske inte låter mycket, men blir kännbart eftersom färre medarbetare ska utföra samma arbetsuppgifter med samma höga målsättning avseende service, effektivitet och legalitet utan att tumma på rättssäkerheten.
Förvaltningsanslaget ska täcka driften av myndigheterna, det vill säga kostnader för löner, lokaler och kontorsutrustning. Minskade anslag får därför konsekvenser för verksamheten och kan leda till att medarbetare måste sägas upp och omplaceras. För Naturvårdsverket, vars uppdrag är att driva och samordna Sveriges miljöarbete, är det minskade förvaltningsanslaget i paritet med kostnaden för 90-talet helårstjänster inklusive sociala avgifter. Den så kallade pris- och löneomräkningen på 22 miljarder för 2024 är visserligen den högsta uppräkningen sedan systemet infördes, men kompenserar inte fullt ut för bortfallet.
Gröna omställningen hotas
Bristen på kompetens hotar redan den gröna omställningen. Därför är det viktigare än någonsin att stärka den naturvetenskapliga kompetensen genom högre utbildning, forskning och tillgång till omställningsstudiestöd. Myndigheter måste också ha rätt kompetens för att hantera tillståndsprocesser effektivt och kunna fatta väl underbyggda beslut.
– Vår förmåga att ställa om kan inte vara beroende av tillfälliga medel som aviseras från år till år. Politiska beslut måste ge långsiktiga förutsättningar för såväl lärosäten som offentlig och privat sektor att planera och utveckla sina verksamheter utifrån behoven, säger Frida Lawenius.
Catherine Johnsson
samhällspolitisk redaktör