Det blev en lågoddsare som tog hem årets Nobelpris i medicin eller fysiologi. mRNA-tekniken har gett vaccinforskarna ett snabbt och effektivt vapen i sin arsenal.
Publicerad:
En hel värld har dragit nytta av den upptäckt som belönas med årets Nobelpris. Det handlar om den teknik som fick coronaviruset på fall. Ett vaccin kunde tas fram rekordsnabbt på drygt ett år i stället för tio, som är normalt.
– Jättekul och välförtjänt, säger vaccinforskaren Ali Mirazimi spontant. En av pristagarna, Drew Weissman, är en nära kollega till mig, vilket gör det ännu roligare.
Hans kommentar när han fick beskedet var: ”Hoppas jag fick priset tillsammans med Katalin Karikó.” Båda var överväldigande glada och rörda när de fick veta att de tilldelas vetenskapens högsta pris.
– Fördelen med den här tekniken är att den går snabbt att skala upp, är effektiv och lätt att uppdatera när viruset muterar. Det behövs ingen cellodling eller tillverkning av proteiner som i andra plattformar för vaccinutveckling, säger Ali Mirazimi.
Pris för uteblivna biverkningar
Priset får inte forskarna för själva mRNA-tekniken som har funnits några decennier. Men molekylen var instabil och orsakade inflammationer, då den uppfattades som ett främmande ämne.
– Under många år har pristagarna jobbat med att modifiera mRNA-molekylen så att den skulle accepteras av kroppen och inte ge några biverkningar, säger Ali Mirazimi.
Närmare bestämt var det nukleosidbaserna i RNA-molekylen som forskarna, båda verksamma vid University of Pennsylvania i USA, modifierade.
Ali Mirazimi har själv nytta av mRNA-tekniken i sin forskning på Karolinska Institutet.
– Det är en av flera plattformar vi jobbar med och visst kan man beskriva den som banbrytande. Inte minst öppnar den dörrar till att bekämpa andra sjukdomar, som inflammationer av olika slag och cancer.
Blödarfeber sprider sig norrut
Han har sitt fokus på blödarfeber som sprids av fästingar och har en dödlighet på 40 procent. I ett varmare klimat har fästingen rört sig norrut och även påträffats i Sverige. Det innebär att sjukdomen är ett potentiellt hot också i Europa, och inte bara på sydligare breddgrader som i Afrika.
– Vi har fått ett anslag från EU-kommissionen att testa ett vaccin mot blödarfeber i kliniska studier under fyra år, säger Ali Mirazimi.
Men även mRNA-vaccinet har sina begränsningar och kräver 80 minusgrader och kallare för att vara stabilt och inte tappa effekt. I rumstemperatur är det hållbart några timmar i samband med vaccineringen.
Forskare jobbar på att förbättra vaccinet så att det blir mindre känsligt för värme. Det är särskilt viktigt i tropiska länder, där det ofta är svårare att klara kylkedjan.
Palle Liljebäck
chefredaktör
