För fem år sedan gömde sig Elin Olofsson bakom hashtaggen #slutavverkat, som var en del av #metoo-rörelsen. Syftet var att få ett mer jämställt arbetsklimat inom skogsbranschen.
Publicerad:
– Hårt arbete, men med hög utdelning, säger Elin Olofsson spontant när vi pratar med henne idag.
När hon blev utsedd till Årets alumn 2018 hade hon ett mål, att skogsbranschen skulle vara jämställd när hon går i pension.
– Att jobba för eller ens prata om jämställdhet inom skogsnäringen kändes förbjudet och att frågan gärna undveks eller listades som mindre viktig.
Rädd att bli utkastad ur branschen
Det är förvisso långt kvar till pension, men hon har kommit en bra bit på väg via Facebookgruppen Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, NYKS.
– Vi var rädda att bli stämplade som bråkmakare och bli utkastade ur branschen! Idag är det inspirerande att jobba med allas lika värde. Vi har en riktning och ingen återvändo, säger Elin.
Nätverket ligger bland annat bakom sajten folkiskogen.se där det finns ett jämställdhetsindex som listar de 16 största aktörerna i branschen och hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut på arbetsplatserna.
Gjorde egen kalender med kvinnor
– För ett tag sedan kom vi över ett tråkigt fynd hos en skogsmaskinstillverkare, som hade en kalender med maskiner och lättklädda kvinnor. Då gjorde vi en egen kalender tillsammans med skogsmaskintillverkaren som i stället porträtterade kvinnor som arbetar i skogen.
Det är flera som uppmärksammar problematiken i branschen. Under de senaste åren pågick projektet Jämställdhet i skogsbranschen som drevs av Länsstyrelsen i Västernorrland. En av konferenserna hade tvåhundra deltagare med bland annat generaldirektörer och chefer. Elin hade äran att vara moderator.
– Det var verkligen roligt och inspirerande, och gav känsla av att branschen är på rätt väg, säger hon och gläds över att frågan om jämställdhet har lyfts till en högre nivå.
Resultat från Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport
Skogsbruket står inför stora utmaningar där många intressen ska samlas. Den biologiska mångfalden ska bevaras samtidigt som produkter från skogen ska ersätta fossila material och bränslen. Bedömningen i arbetsmarknadsrapporten är att det finns balans mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft på arbetsmarknaden med en skoglig utbildning, som skogsmästare och jägmästare.
Från Gröna arbetsgivare ser man att det idag finns ett problem när det gäller vilka utbildningar inom skogssektorn/lantbrukssektorn som uppfattas som mest attraktiva.
– Yrkesutbildningarna har en allt högre attraktivitet medan det blivit sämre för de högre utbildningarna som skogsmästare, jägmästare och agronom. Vi ser också alltfler pensionsavgångar bland de senare vilket gör frågan allt mer akut, säger Kristine Wiklund, expert på arbetsmarknad och kompetensförsörjning hos Gröna Arbetsgivare.
Nio framtidsyrken inom skogssektorn:
• Chef
• Data scientist
• Forskare
• Kemist
• Skogsinspektor
• Skogskonsulent
• Hållbarhetsanalytiker (Environmental Sustainable Analyst)
• Specialist (livscykelanalyser, produktion mm)
• Strateg (klimat-, miljö-)
Naturvetare inom skogssektorn
Totalt arbetar 115 000 personer i skogsnäringen och om underleverantörer exkluderas handlar det om drygt 70 000. Flertalet är anställda inom industrin och drygt 14 000 inom skogsbruket.
I skogsnäringen finns 3 100 naturvetare, varav 1 451 inom skogsbruket, 668 inom industrin, 639 inom handeln och 342 inom tjänstesektorn.
De fem vanligaste yrkestitlarna inom skogssektorn är:
1. Skogskonsulent
2. Chef (avdelnings, grupp-, mellan-, områdes-, produktions-)
3. Forskare (Scientist/Researcher)
4. Produktionsledare
5. Virkesinköpare (-köpare)
Bland naturvetarna i skogsbranschen finns en stor andel egenföretagare (23 procent), en effekt av att en stor del av de som är skogligt utbildade också är markägare. Naturvetare i skogsbranschen är äldre än naturvetare på arbetsmarknaden i stort, men andelen som är över 55 år har minskat med två procentenheter sedan 2019 och den uppgår nu till 27 procent.
Något annat som utmärker sektorn är den sneda könsfördelningen som förstärkts sedan 2019. Idag är 72 procent av naturvetarna i sektorn män och det behövs åtgärder för att göra skogssektorn mer attraktiv för kvinnor.
