Nu ska kol ersätts med vätgas från el när det svenska specialstålet ska bli fossilfritt. Naturgeografen Karin Bark har bråda dagar för att ro tillståndsprövningen i hamn.
Publicerad:
2030 är planen att SSAB i stort sett ska vara ett fossilfritt företag. Då kan de leverera fossilfritt specialstål till bilar, lastbilar och andra fordon, som kunderna efterfrågar.
Naturgeografen Karin Bark har en viktig roll på den resan. Hon är projektledare för tillståndsprövningen som ska lämnas in till Mark- och miljödomstolen.
– Jag håller ihop alla utredningar. De handlar om allt från effekter på grundvatten, buller och utsläpp till luft och vatten, artskydd och biologisk mångfald. Inget får lämnas åt slumpen när runt trettio olika konsultuppdrag löper parallellt, säger Karin Bark.
Naturvetare behövs för problemlösning
SSAB vill få ett så snabbt svar som möjligt på tillståndsansökan för att kunna gå vidare med de investeringar som krävs för att hålla tidsplanen.
– Detta utan att ge avkall på den demokratiska processen och de högt ställda miljökraven. Omställningen innebär att det mesta hamnar på pluskontot, som att utsläppen av växthusgaser i stort sett försvinner. Det gäller också utsläppen av metaller och organiska ämnen som PAH. Däremot kan det komma att bullra mer på vissa platser, och mindre på andra.
Hur påverkas närmiljön?
– Den i dag lite grådaskiga Svartön i Luleå där SSAB har sin industri kan komma att förvandlas till en grön oas när deponierna täcks över. Planen är att ännu fler fåglar ska hitta till industriområdet i och med dammarna och att den biologiska mångfalden ska blomstra. Dagvattnet ska omhändertas och renas innan det släpps ut i havet.
Det låter som att naturvetare har en viktig roll här?
– Vi naturvetare behövs sida vid sida med ingenjörer, geotekniker, hydrologer och annan mer tekniskt inriktad personal när stålet ska bli fossilfritt. Naturvetare kan tillföra andra perspektiv när problem ska lösas.
Hur funkar processen?
– I stället för att som idag ta bort syre ur järnmalmen med hjälp av kol och koks, innebär Hybrit-tekniken att syret tas bort med hjälp av vätgas. Restprodukten blir vatten i stället för koldioxid. Råvaran i form av järnsvamp, smälts tillsammans med återvunnet skrot i en ljusbågsugn, där energin har sin källa i el.
Hur stora volymer handlar det om?
– SSAB är ingen storspelare i världen. Volymen specialstål som produceras är ändå imponerande. Stål motsvarande ett Eiffeltorn tillverkar man varje dag på SSAB i Luleå, året runt. Stålet används främst i bilar, lastbilar och andra fordon. Råvaran är idag järnmalm från LKAB, i framtiden fossilfri järnsvamp och skrot.
Palle Liljebäck
chefredaktör
