AID är en förutsättning för att få en korrekt beteckning på sin specialitet och kompetens, något som saknas för många av våra medlemmar i hälso- och sjukvården.
Publicerad:
Arbetsidentifikation för kommuner och regioner (AID) används idag betydligt bredare än det ursprungliga syftet, det vill säga att möjliggöra en analys av lönebildningen. Idag är det ett befattningssystem som används för att redovisa vilka kompetenser och yrkesgrupper som finns i verksamheten.
Det möjliggör också rättvisa villkor, långsiktig planering av resursbehov och jämförelser mellan regioner.
Men klassificeringssystemet missgynnar små och nya professioner. Trots att dessa professioner har specifika arbetsuppgifter och befattningar nekas de etiketter i AID, som säger något om de arbetsuppgifter de har. I dagsläget vet vi till exempel inte hur många sjukhusmikrobiologer vi har i Sverige eftersom de rapporteras olika på olika arbetsplatser.
– Eftersom vården är en central del i krisberedskap är det viktigt att vi vet vilken kompetens som finns. Det gör vi inte nu när till exempel sjukhusmikrobiologer eller sjukhusgenetiker inte har någon AID-kod, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna.
Ökat med 139 procent
Ett fungerande AID-system är centralt för att kunna planera för framtida resursbehov och se trender på nationell nivå. Att inte tillämpa likabehandling för alla yrkeskategorier är otidsenligt.
Frågan är särskilt viktig för Naturvetarna eftersom vi organiserar många specialister och nya professioner i vården. De senaste 10 åren har antalet medlemmar i kategorin ”andra specialiteter” ökat med hela 139 procent. Ökningen är ett tydligt tecken på den utveckling som pågår i vården, med allt större behov av medarbetare med specialiserad kompetens.
– Mina medlemmar känner sig exkluderade i det centrala AID-systemet och därmed osynliggjorda. Lika förutsättningar måste gälla alla anställda inom hälso- och sjukvård. Jag kan varken få till mig eller ta fram den statistik jag behöver för att få ett adekvat underlag vid t.ex. löneöversyner, säger Petra Sandell, ordförande för Naturvetarföreningen i Region Uppsala.
Naturvetarna har under många år drivit på, lokalt och centralt, för att naturvetenskapliga professioner ska få en fullt motsvarande klassificering. För att komma till rätta med problemet föreslår vi att en ny övergripande etikett ”sjukhusbiolog” införs, samt att det under den införs mer specifika koder som säger mer om vilka arbetsuppgifter medarbetarna har. Läs mer i vår rapport.
Ellinor Löwenborg
webbredaktör
Nikita Zeiloth
Journalist & digital innehållsproducent
