Frågor & svar
Nyheter
almedalen - solceller

Naturvetarna vill minska kompetensgapet inom STEM

Sverige vill vara ledande inom den inom den gröna och digitala omställningen. Samtidigt minskar antalet utbildade med STEM-kompetens. För att täcka kompetensgapet behövs stora satsningar genom hela utbildningskedjan, från grundskola till forskarnivå.

Publicerad:

Efterfrågan på STEM-kompetens (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) har ökat med 196 procent enligt en undersökning av Naturvetarna där 5 miljoner jobbannonser som publicerats mellan 2014-2022 studerades. Det är mer än dubbelt så snabbt som hela arbetsmarknaden. Samtidigt minskar antalet examinerade och intresset för naturvetenskap och matematik är lågt.

– STEM-kompetens har en helt avgörande Petra_M_webben.jpgroll för den gröna och digitala omställningen. Såväl företag som offentlig sektor har ett stort behov av välutbildade personer inom de här områdena, inte minst naturvetare. Om vi inte lyckas möta den efterfrågan kan det får stora konsekvenser för framtidens arbetsmarknad och vi kommer ha svårt att nå klimatmålen, säger Petra Malm, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

 

STEM-strategi viktig för att lyckas

Regeringens initiativ att utforma en STEM-strategi är därför välkommen. Men för att lyckas krävs satsningar på fler plan, menar Naturvetarna.

I en skrivelse till regeringen har Naturvetarna lyfta fram dessa punkter som särskilt viktiga:

  1. Utse en nationell samordningsfunktion. En myndighet bör samordna den nationella utvecklingen inom STEM för att förverkliga den kommande STEM-strategins mål. Stat, regioner, kommuner och näringsliv måste dra åt samma håll.
  2. Öka lärarbehörigheten i hela landet. Lärarnas behörighet har en direkt koppling till elevernas prestationer i skolan, speciellt inom STEM-ämnena. Men behörigheten och kompetensen varierar stort mellan landets kommuner och långt ifrån alla elever har tillgång till stöd i hemmet.
  3. Främja rekryteringen och etableringen av högkvalificerad arbetskraft. Sverige måste stärka sin position som ett attraktivt land för internationella forskare och högutbildad arbetskraft inom området. Det skapar en katalysator för investeringar, innovation och utveckling. Men rekryteringen av internationell kompetens försvåras idag av ett stelbent regelverk och långa handläggningstider.
  4. Skapa gymnasieprogram som får fler tjejer att välja en STEM-utbildning. Färre än en tredjedel som tar examen inom STEM är kvinna. För att göra STEM-utbildningarna mer intressanta för en bredare målgrupp kan traditionella STEM-ämnen exempelvis knytas till problembaserat lärande kring aktuella ämnen som hållbarhet, klimatförändringar eller teknologiska innovationer.
  5. Stimulera tvärvetenskaplig kompetensutveckling inom STEM. För att möta framtidens behov på arbetsmarknaden är det nödvändigt att skapa bättre förutsättningar för individer, särskilt akademiker utan bakgrund inom naturvetenskap eller teknik, att uppdatera och förbättra sin kompetens inom STEM. Omställningsstudiestödet spelar en central roll i detta sammanhang.
Johanna Rösth

projektledare webb