När det gäller naturvetenskaplig kompetens visar vår enkät till kommunerna att nästan 70 procent anser att den behövs i det fortsatta strategiska arbetet. Bara 40 procent uppger dock att de har den typen av kompetens anställd i dag.
Publicerad:
Klimatförändringarna är en stor utmaning för hela samhället och kommunernas klimatarbete är avgörande för att Sverige ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. För att målen ska kunna nås krävs det kunskap, en vetenskaplig inställning och rätt kompetens i organisationen.
Naturvetarna har tagit fram en rapport där vi kartlagt hur Sveriges kommuner bedriver sitt klimatarbete och i vilken utsträckning man använder sig av naturvetenskaplig kompetens i detta.
Stark arbetsmarknad för naturvetare
Det vi kommit fram till är att kommunerna har olika förutsättningar och tar sig an klimatutmaningarna på olika sätt. Det finns ingen reglering från statligt håll när det gäller hur klimatarbetet ska bedrivas och det kommunala självstyret är starkt, vilket innebär att skillnaderna blir stora. Det är även en budgetfråga för det politiska styret i varje kommun när det gäller hur mycket medel och resurser som ska vikas åt klimatarbetet.
Det finns ett stort behov av denna kompetens, och en vilja att rekrytera. Det talar för en stark arbetsmarknad framöver för naturvetare.
Naturvetarna anser:
- Naturvetenskaplig expertkompetens behövs för att kommunerna ska kunna bedriva ett strategiskt klimatarbete och vara en del av den gröna omställningen.
- De politiska styrena i kommunerna måste prioritera klimatarbetet och satsa på tjänster som har både medel och mandat att arbeta strategiskt med klimatfrågan.
- Kommunerna bör, där det saknas, upprätta roller eller team med en bred klimatstrategisk kompetens, där naturvetenskaplig kompetens är en naturlig del, för att accelerera arbetet med den gröna omställningen av samhället.
Erik Aronsson
samhällspolitisk redaktör
