Söker du en masterutbildning med riktigt goda utsikter till jobb efteråt? Drömmer du om att få jobba med frågor som rör framtidens klimat? Då är det ett bra tips att titta närmare på masterprogrammet i tillämpad klimatstrategi vid Lunds universitet.
Masterprogrammet vid Lunds universitet är tänkt att svara upp mot behoven från en stor och växande arbetsmarknad. Yvonne Persson, som är studievägledare och studierektor för grundutbildningen vid universitetet, ser att det behövs klimatkompetens inom alla sektorer i samhället och näringslivet, idag och i framtiden.
– Jag skulle vilja säga att de som går utbildningen har en enorm arbetsmarknad framför sig, det känns som att de här människorna verkligen behövs i hela samhället. Utbildningen är delvis riktad till offentlig sektor men jag ser att det är ganska vanligt att folk också jobbar på stora företag och som konsulter. Länsstyrelser, kommuner men också företag som Coop och Ica har stora miljöavdelningar, och där hittar man en hel del av våra klimatmasterstudenter, säger hon.
Klimatfrågor allt mer aktuella och viktiga
Masterutbildningen startade 2010 och är enligt universitetet unik i sitt slag eftersom den välkomnar alla med en valfri kandidatexamen. Den grundar sig i det miljövetenskapliga program som finns vid universitetet sedan 1998, och som är tvärvetenskapligt.
– I takt med att vi märkte att klimatfrågorna blev mer och mer aktuella och viktiga, väcktes tanken att skapa den här masterutbildningen. Vi tänkte att i stället för att utbilda naturvetare i ekonomi och juridik, så tar vi in jurister och ekonomer och lär dem mer om klimatet, säger Yvonne Persson.
Tvåårig utbildning med möjlighet till praktik
Utbildningen är tvåårig och under det första året läser deltagarna inledningsvis en kurs som ger en naturvetenskaplig förståelse för klimatet och dess förändring samt kopplingar mellan klimatfrågan och viktiga samhälls- och miljöfrågor. Nästa steg handlar om klimatpolitisk styrning och förvaltning, följt av en kurs i hållbar samhällsplanering. Det ingår också en kurs om viktiga metoder för klimatstrategiskt arbete.
Den tredje terminen innefattar valfria kurser, exempelvis fördjupning inom deltagarens kandidatområde, ytterligare miljökurser eller praktik. Därefter följer ett examensarbete under vårterminen. Detta kan utföras i nära samarbete med ett företag, en miljöförvaltning eller en myndighet alternativt på en forskningsavdelning.
Hittills har de flesta som sökt programmet varit naturvetare eller miljövetare i någon form men utbildningen har även lockat många jurister och ekonomer, och även journalister.
– Vi har också med i utbildningen hur man förmedlar den här typen av kunskap. Man ser väldigt tydligt i samhället att när man försöker förmedla kunskap om klimatförändringarna så stöter det på motstånd, folk vill inte riktigt veta. Så en av tankarna med utbildningen är att man lär sig prata med alla, säger Yvonne Persson.
Ökat tryck att söka utbildningen
Varje år antas 30 personer till utbildningen, och efter en trög start ser Yvonne Persson att det nu finns ett stort intresse.
– När vi började 2010 så var det ganska lite intresse, det var svårt att få ut en utbildning som är så här udda på marknaden. Men för 7-8 år sedan blev det ett rejält uppsving och i dagsläget är utbildningen ganska bra översökt. Sedan är det ju många som ändrar sig så vi brukar kunna knö in alla förstahandssökanden. Men det är inte alltid säkert.
Rekordlåg arbetslöshet bland naturvetare
Naturvetarnas analys av medlemmarnas framtida arbetsmarknad visar också att klimatstrateger är ett av de verkliga framtidsjobben. Redan idag är arbetslösheten inom yrkesgruppen rekordlåg.
– Just nu ser det extremt ljust ut på arbetsmarknaden för våra medlemmar och miljöområdet är ett av de områden som har ökat mest, säger Marita Teräs som är utredare på Naturvetarna.
– Även om det utbildas ett stort antal akademiker inom miljö finns det ett växande behov av naturvetenskaplig expertis i omställningen av samhället mot ökad hållbarhet. Det är också tydligt att efterfrågan av forskarutbildade inom miljö ökar med anledning av de miljöutmaningar vi står inför.
Erik Aronsson
samhällspolitisk redaktör