Grace Hopper ”Mother of the computer”

1906 föddes i New York en flicka vin namn Grace Hopper. Redan som sjuåring skruvade hon isär familjens alla väckarklockor för att se hur de fungerade. Grace hade tydligt ärvt sin mors stora intresse för matematik. Därför var det inte förvånande att hon valde att studera matematik och fysik vid Vassar College, för att sedan ta steget vidare till Yale University. 1930 tog hon sin masterexamen i matematik som en av de första kvinnorna i världen att motta en doktorsexamen.

Revolutionerande uppfinning

Fram till andra världskriget undervisade hon i matematik. Men när kriget bröt ut valde hon att gå med i en av tidens mest mansdominerade organisationer. Den amerikanska flottan. Där arbetade hon med datorer men upptäckte snabbt att dom var krångliga att programmera och konstruerade därför ett program som kunde översätta text till maskinspråk.

Uppfinningen var världens första kompilator, ”Flow-matic”. Behovet av hennes uppfinning inom andra branscher visade sig vara stort. 1959 initierade Grace därför arbetet med att skapa programmeringsspråket Cobol. Ett kodspråk som underlättade arbetet bland annat för personaladministration och orderhantering. Än idag är Cobol ett av de mest använda kodspråken på banker, myndigheter och hos många stora företag.

Idag vet nog var och varannan person vad en bugg är för något. Varje gång vår telefon ska uppdateras står det att bland annat att buggar ska åtgärdas. Men vad många inte vet är att det faktiskt var Grace som uppfann ordet bugg och också var den första person som avlägsnade den ovälkomna gästen. Kanske är det därför inte så konstigt att hon fick smeknamnen ”Amazing Grace”, ”Grandma Cobol” och ”Mother of the computer” då hennes programmering hjälpt många människor.

Utbildade framtidens programmerare

1966 gick hon i pension från flottan men tack vare sina insatser inom datorteknologi kallades hon vid 60 år ålder tillbaka för att hantera standardiseringen av kommunikation mellan olika programspråk. Så hennes pension sköts upp och hon arbetade fram tills att hon var 79 år. Men som du kanske har förstått var inte Grace någon som låg i hängmattan och latade sig efter årtionden av arbete. Hon sa vid en intervju att sådant skulle göra henne ”bored stiff”, så hon fortsatte utbilda framtidens programmerare och att föreläsa.

Inspirerar unga

1922 tog Grace sitt sista andetag. Hennes händelserika liv gav flera utmärkelser och det är få som kan säga att de har fått en asteroid uppkallad efter sig. Grace banade väg för många kvinnor att våga ta klivet in i en mansdominerad värld. Kvinnliga anställda vid Microsoft har i hennes namn bildat ett yrkesförbund kallat ”Hoppers” med över 3000 medlemmar världen över för att hedra hennes minne men också för att spräcka hål på den gamla myten om att det endast var män som hade kompetensen nog för tekniska positioner.

Grace trodde starkt på att varje problem hade en lösning, och kanske till och med flera bara du jobbade tillräckligt hårt. Under sin extraordinära karriär som både matematiker och sjöofficer gjorde hon spektakulära prestationer som har lämnat ett outplånligt spår inom IT-branschen. Hon lämnade inte bara efter sig ett arv som en lysande programmerare och banbrytande kvinna. Det största arvet var att hon uppmuntrade och inspirerade unga att programmera. Tack vare dessa studenter finns hennes härliga personlighet kvar som ett vingslag genom varje ny kod som skrivs.

Idag då...

Eleonora Svanberg, grundare av Girls in STEM svarar.

Vad har Grace Hopper betytt för dig?

– Hopper är en stark förebild även idag. Att hon under sin tid hade ledande positioner inom två väldigt mansdominerande branscher gör henne till en väldigt inspirerande ledare. Hon har visat att det finns en plats för alla inom STEM, säger Eleonora Svanberg som studerar matematik vid University of Cambrige och medgrundare av Girls in STEM.

Hur har Grace Hopper inspirerat dig?
– Jag tycker det är fantastiskt att en person som säkert haft motgångar varit så innovativ. Dessutom är hon en stor inspiration för mig som ledare och jag uppskattar att hon jobbade för att få fler att lära sig programmering.

Varför vill du att fler unga kvinnor ska ta klivet in i STEM?
– Det inte är så många andra tjejer som hittat dit, speciellt till mattetunga områden. Jag tycker det är viktigt att ge alla möjligheten att få utforska STEM och det är viktigt för samhället att nå ut till fler så vi kan bygga upp ett rättvist tekniskt samhälle.

Hur påverkar hennes karriär som datorpionjär oss idag?
– Hennes arbete finns överallt i vårt samhälle. Ta kompilatorn. Moderna kompilatorer är anledningen till att vi kan skriva program i olika programmeringsspråk, som Java, C++ och Python. Dessa språk är grunden till nästan all modern teknik vi känner till idag som dataspel, rymdfarkoster och identifiering av sjukdomar.

Källor: YaleNews, wikipedia, ADA digital.