Många av Naturvetarnas medlemmar arbetar som specialister inom hälso- och sjukvården. De har en nyckelroll för att läkarna ska kunna ställa en korrekt diagnos och sätta in bästa möjliga behandling. Nu är det dags att öka politikernas kunskaper om deras insatser.
Publicerad:
Under våren för Naturvetarna dialog med riksdagspartiernas sjukvårdspolitiska talespersoner. Syftet är att förmedla våra medlemmars bild av aktuella utmaningar inom hälso- och sjukvården och vad som krävs framåt för att vi ska kunna erbjuda en högkvalitativ, likvärdig vård i hela Sverige.
Det finns många nya, små professioner i vården som är okända för allmänheten. De gör ett viktigt jobb bakom kulisserna genom att behandla och analysera prover, men kommer ofta i skymundan av större professioner som läkare och sjuksköterskor.
Möjligheten till utveckling är en kärnfråga för Naturvetarna. En annan är mer resurser för den kliniska forskningen, så att fler medarbetare i vården kan ägna åtminstone en del av sin arbetstid åt forskning.
– Vi sneglar också på lärarlyftet, som bidragit till att vi på kort tid fått fler legitimerade lärare. Något liknande behövs inom vården för att minska arbetsbelastningen och skapa utrymme för såväl klinisk forskning som kompetensutveckling, säger Marita Teräs.
Långt ifrån hållbart
Livslångt lärande är ett av de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, och World Economic Forum 2019 slog fast att en genomsnittlig medarbetare behöver totalt 101 dagars kompetensutveckling fram till 2022. Det vill säga upp till tio gånger mer än vad som är vanligt på arbetsmarknaden.
För Naturvetarnas medlemmar i vården är situationen än mer dyster. I genomsnitt fick de under 2022 kompetensutveckling under 2,25 dagar. För att inte halka efter väljer 25 procent att kompetensutveckla sig på fritiden.
– Det handlar inte bara om utbildning för att hänga med i utvecklingen, utan också om att kunna vidareutvecklas i sin yrkesroll. Saknas den möjligheten väljer många att söka sig vidare till en annan arbetsgivare, säger Marita Teräs.
Viktig arbetsgivarfråga
Media rapporterar dagligen om hur patienter drabbas när det saknas personal och resurser inom hälso- och sjukvården.
Brist på utvecklingsmöjligheter är en vanlig anledning till att många erfarna medarbetare inom vården väljer att byta jobb. Samtidigt kan tillgång till kompetensutveckling få duktiga medarbetare att stanna kvar i verksamheten. Därför är det också en viktig fråga för arbetsgivare.
Vidareutbildning är en fråga som engagerar både individer och hela yrkesgrupper. Sjukhusfysikerna väntar fortfarande på att få en reglerad specialistutbildning på plats, trots att EU:s strålskyddsdirektiv redan 2013 slog fast behovet av en sådan för en fullgod patientsäkerhet.
Utbildning ska löna sig
En annan viktig fråga för Naturvetarna är att utbildning ska löna sig. I nuläget missgynnas de som har en 3-årig yrkesexamen som biomedicinsk analytiker eller dietist.
Bland Naturvetarnas medlemmar finns omkring 1 500 dietister, som genom sin professionsförening verkar för en statlig reglering av specialisttitlar. Det är ett sätt att höja yrkets status.
– Givetvis ska det även löna sig för medarbetare i hälso- och sjukvården att ta på sig mer ansvar, ha en bred kompetens och erfarenhet som gagnar verksamheten, säger Marita Teräs.
Catherine Johnsson
samhällspolitisk redaktör
