Många naturvetenskapliga branscher skriker efter kompetens för att utvecklingen ska gå framåt, men hur når vi dit? Vi ger några förslag.
Publicerad:
Höj basanslagen för naturvetenskaplig utbildning och forskning
Utbildningen vid svenska universitet och högskolor finansieras i huvudsak av det statliga anslaget. Detta definieras dels av hur många studieplatser varje lärosäte har inom olika utbildningsområden, dels av den så kallade prislappen för en specifik utbildning. Det innebär att staten har beräknat vad kostnaden per student bör vara för att bedriva till exempel en civilingenjörsutbildning, biologiutbildning eller fysikutbildning.
En sådan prislapp är den inom naturvetenskap och teknik, kallad NT-prislappen. Den har konsekvent urholkats under de senaste 30 åren, oberoende av vilket index man väljer att jämföra med. Jämfört med statliga löner uppgår tappet till närmare 40 procent. Det krävs nu politiska omtag om svenska utbildningar på allvar ska kunna konkurrera med resten av världen. Staten bör ta sitt ansvar och skyndsamt påbörja en återställning av NT-prislappen.
Underlätta omställning genom att skapa fler masterprogram som är öppna för akademiker oavsett inriktning
För att underlätta omställning behövs en möjlighet för akademiker att bredda sig i ämnen utifrån sitt huvudämne. För naturvetare kan det till exempel röra sig om juridik, ekonomi och statsvetenskap. Men problemet är att det idag krävs en grundutbildning i dessa ämnen för att bli behörig till de flesta intressanta kurser. Få akademiker med en grundutbildning vill läsa ytterligare en för att få läsa det de behöver i sitt arbete. Magister- och masterprogram som är öppna för akademiker oavsett akademisk grundutbildning skulle lösa det problemet.
Etablera ett nationellt kunskapscentrum för hållbar livsmedelsförsörjning
Det är förhållandevis få forskarutbildade som arbetar med jordbruk eller livsmedel. Det behöver förändras om livsmedelssektorn ska kunna öka sin innovationskraft. Forskarutbildade är inte bara viktiga för att bedriva forskning och utveckling, utan också för att ny kunskap snabbare ska komma sektorn till del. De livsmedelsbolag som är mer innovativa känner sig idag mer hemma i life science-branschen där området foodtech utvecklas. Livsmedelsstrategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta miljömål nås. Ett nationellt kunskapscentrum för hållbar livsmedelsförsörjning skulle öka möjligheterna att nå målen.
Underlag för dessa förslag hittar du i vår senaste arbetsmarknadsrapport.
Erik Aronsson
samhällspolitisk redaktör
