Forskning och utveckling är en av Sveriges paradgrenar. Men det är inte hugget i sten, utan den positionen måste hela tiden befästas. Naturvetarna jobbar för att lyfta den naturvetenskapliga forskningen.
Publicerad:
Under vårvintern har Naturvetarna haft möten med olika aktörer inom Forskningssverige. Forskningstunga företag, politiker och universitet har gett sin bild av vad som behöver göras för att Sverige ska fortsätta ligga i topp när det gäller naturvetenskaplig forskning och utveckling.
– Naturvetare har med sin kompetens en nyckelroll för att klara många av samhällets utmaningar. Det handlar om allt från den gröna omställningen till att ta fram vacciner och läkemedel mot framtida pandemier, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Politiker eniga om att anslag måste höjas
En tydlig bild har vuxit fram i mötena med de olika aktörerna.
– Glädjande nog bekräftar alla att det är viktigt med naturvetenskaplig forskning. Det finns en bred politisk samsyn om att de direkta anslagen - basanslagen - till akademin borde höjas. Det skulle både kunna öka tryggheten och möjliggöra för forskarna att fokusera på det de är bäst på: forska, säger Catherine Johnsson, samhällspolitisk redaktör på Naturvetarna, som har genomfört intervjuerna.
Därmed inte sagt att de fria forskningsmedel som söks i konkurrens ska minska.
– De är minst lika viktiga för att forskningen ska bedrivas med hög kvalitet. Det behövs både fasta anslag och fria forskningsmedel, enligt flera universitet, säger Catherine Johnsson.
Kompetensbrist inom kemi och AI
Andra synpunkter som har kommit fram är att hela kedjan måste fungera, från grundskolan och hela vägen till akademin.
– På alla nivåer behövs det pedagoger som kan inspirera och göra naturvetenskapen spännande. Ett problem i dag är att det är svårt att locka studenter att läsa kemi och biologi. De utbildningarna har svårt att fylla alla platser, säger Catherine Johnsson.
Det avspeglar sig även på företagen som upplever kompetensbrist och svårigheter att rekrytera personal. Det gäller särskilt inom kemi och AI. Därför söker sig de forskningsintensiva företagen utomlands för att rekrytera personal. På till exempel Astra Zeneca kommer de runt 2 000 forskarna från 70 länder.
– Därför är det viktigt att utländska doktorander och forskare får möjlighet att stanna i Sverige. Även på de naturvetenskapliga masterutbildningarna är det många som kommer från andra länder. På vissa utbildningar är de i majoritet, säger Per Klingbjer.
Kompetens den mest avgörande faktorn
Undersökningar visar att tillgången på kompetens är den mest avgörande faktorn för att forskningsintensiva företag blir kvar i Sverige. Ska vi fortsätta vara ett land som ligger i framkant inom forskning måste det finnas rätt förutsättningar.
Vad händer nu?
– Vi kommer att fortsätta dialogen med politikerna efter valet inför forskningspropositionen som släpps hösten 2024. Vårt fokus är att värna våra medlemmar så att deras kompetens kommer till nytta. I det ligger att skapa bra villkor för forskarna med långsiktig trygghet, säger Catherine Johnsson.
Palle Liljebäck
chefredaktör
