”Personliga möten är hårdvaluta i det nya arbetslivet”

Pandemin har gett smak för många att jobba hemma, i alla fall delvis. Och det finns en helt annan acceptans för det hos arbetsgivarna nu än innan coronaviruset slog till.

– Vi ser också att många omprövar sin inställning till arbete, där andra värden i livet får större betydelse, säger Per Naroskin, som på Chefsfredag talade för chefer i Naturvetarna.

Det bekräftas av en färsk undersökning från Manpower Work Life. Var fjärde svensk har bestämt sig för att byta yrkesbana under pandemin – främst för att de vill få en annan livsstil eller följa sina drömmar. För 30 procent har arbetslivet blivit viktigare efter pandemin. Hos yngre är den siffran ännu högre.

Utsuddade gränser mellan jobb och fritid

Distansarbete verkar vara här för att stanna, vilket är på gott och ont.

– Att slippa tidskrävande resor öppnar upp för att klara vardagslivet bättre. Men distansarbete är också förknippat med utmaningar, där gränsen mellan arbete och fritid suddas ut ytterligare. Den processen hade startat redan tidigare när vi ständigt kunde vara uppkopplade.

Att möta kollegorna via en skärm ger inte samma upplevelse som live. Zoomtröttheten breder ut sig och tekniken kan det vara lite si och så med.

– Digitala möten har sina utmaningar, det går till exempel inte att bryta in när någon pratar och bekräfta vad som sägs. Den supporten är viktig och en direkt feedback som driver samtalet framåt.

Detsamma gäller ögonkontakten som går förlorad. Det uppstår ett glapp som kan ge känsla av isolering och främlingskap, menar Per Naroskin.

– Att man hela tiden ser sig själv kan också vara störande, vilket kvinnor verkar vara mer känsliga för. Det kan vara skälet till att kvinnor upplever större zoomtrötthet.

Utmaningar för chefen

Många kan säkert känna igen sig i att humor och nyanser inte heller riktigt går fram i digitala möten.

– Därför fungerar kreativa spånarmöten och problemlösning sämre vid skärmen, medan information och fakta går bra att förmedla.

Chefen har en särskild utmaning när medarbetare jobbar hemma. Det gäller att hitta metoder som kompenserar för att vi inte träffas dagligen som tidigare. Vi var många som saknade kollegorna under pandemin.

– Det handlar om att skapa goda relationer med trygghet och tillit i botten. Att känna samhörighet är en nyckel till att medarbetarna är nyfikna och motiverade att göra ett bra jobb.

Som fysisk smärta

Motsatsen att känna sig utstött kan vara förödande för individen. Per Naroskin förklarar att samma centrum i hjärnan aktiveras vid utanförskap som för fysisk smärta. Båda går att bota med alvedon, men inget att rekommendera för den psykiska smärtan.

– Det är här chefen kommer in i bilden och skapar samhörighet och lindrar effekterna av utanförskap, vilket blir så viktigt när arbetet sker på distans. Den som inte känner sig inkluderad blir ingen bra människa, och presterar sämre.

Per Naroskin menar att personliga möten och relationer mer än i dag kommer att bli hårdvaluta.

– När artificiell intelligens och robotar delvis ersätter människors arbete blir mänskliga kontakter ännu viktigare. Mycket går att digitalisera, men inte mänskliga relationer.

Så tyckte de som var med:

Jenny Degerholm, administrativ chef för laboratoriemedicin på KI:

”Jättebra och tankeväckande. Jag tar med mig värdet av det inkluderande ledarskapet för att få medarbetarna att känna samhörighet och gemenskap. Bra också att fundera på i vilka sammanhang digitala möten fungerar, och inte. Detsamma gäller hybridmöten.”

Katarina Ludwig, avdelningschef vid Södertörns högskola:

”Roligt att vara tillbaka och träffas fysiskt igen. Bästa sättet att fylla på batterierna. Att förstå människors behov av att bli sedda och bekräftade är bra att bli påmind om. Intressant att samma centrum i hjärnan påverkas av fysisk smärta som vid upplevelse av utanförskap.”