Frågor & svar
Nyheter
Bildcollage med pengar och Sofia Magnusson.

Naturvetarnas utgångspunkt: Högre löner hos företag som går bra

Strax före jul ska parterna inom Innovations- och Kemiindustrierna (IKEM) växla yrkanden. Naturvetarna vill bland annat ha en större flexibilitet om var och när man jobbar, och att lönehöjningarna ska kunna ligga över märket hos de företag som går bra.

Publicerad:

Lite i det tysta slipar Naturvetarna på sina avtalskrav.

– Vi är klara till 80 procent, säger Sofia Magnusson, som ingår i Naturvetarnas förhandlingsdelegation inom IKEM-området.

Det avtalet omfattar flertalet naturvetare inom life science och kemiföretagen. Sofia Magnusson jobbar själv på vaccinföretaget Novavax.

– Vi samarbetar med Sveriges ingenjörer och det finns en samsyn om vilka frågor vi ska driva.

Hur tänker ni kring lön?

– Även om vissa grupper inom LO har gått ut hårt och vill bli kompenserade för inflationen så menar vi att det kravet är omöjligt. Däremot ska det synas i lönekuvertet hos de företag som går bra, där bör märket ses som ett golv och inte ett tak.

Vad blir det i stället?

– Vi vill att föräldralön ska utbetalas från första dagen för nyanställda. Det är en anpassning till andra avtal och skulle göra företagen mer attraktiva, samtidigt som det gynnar jämställdheten. I den frågan har vi Unionen med på noterna.

Andra krav?

– Det ska löna sig med högre utbildning när ingångslönen sätts, vilket vi vill ha skrivningar om i avtalen. Ännu en sak vi driver är att fackligt aktiva inte ska missgynnas i lönesättningen, då de gör värdefulla insatser för företaget.

Flexibilitet när det gäller var och när arbetstiden förläggs har seglat upp som en viktig fråga i spåren av pandemin.

– Det handlar både om rätten att kunna jobba på distans och att få vara på arbetsplatsen.

Naturvetarna vill också ha en lönestatistik som är gemensam för båda parter. Det menar Sofia Magnusson skulle underlätta löneförhandlingarna, då man utgår från samma siffror.

 

Så påverkas naturvetare av Tidöavtalet

Naturvetarna välkomnar att regeringen vill att politiska beslut baseras på forskning och fakta, liksom att klimatomställningen ska vara effektiv. Här har naturvetare en nyckelroll, men det behövs fler klimatstrategiska roller, främst inom offentlig sektor, för att nå klimatmålen.

Satsningar på kärnkraft kan gynna främst fysiker. Utbildningar inom strålningsfysik kan behöva stärkas för att klara kompetensförsörjningen inom utveckling av ny kärnkraft och strålskydd.

Det är bra att vetenskap och forskning ska stå fortsatt fri från politisk styrning. Men basanslagen bör höjas, och mer medel bör riktas till prioriterade områden. Naturvetarna vill även att fria forskningsmedel garanteras.

Villkoren för arbetskraftsinvandring skärps genom bland annat högre inkomstkrav. Detta kan drabba forskarstuderande och högkvalificerad arbetskraft då den genomsnittliga månadslönen för doktorander i Sverige är drygt 30 000 kronor. Krav på kunskaper i svenska och samhällsorientering kan dessutom göra det svårare att locka talanger till Sverige.

Flera förslag kan förbättra arbetsvillkoren för naturvetare som jobbar på universitetssjukhus. Men Naturvetarna ser en risk att mindre medlemsgrupper glöms bort i omställningen av hälso- och sjukvården. Primärvården ska byggas ut, men till exempel nämns inte behovet av fler dietister för att undvika kostrelaterad ohälsa.

Catherine Johnsson

samhällspolitisk redaktör