Många äldre är digitala, nyfikna på att lära nytt och har en vilja att prestera. Men det finns inslag av ålderism – fördomar om äldre – som håller tillbaka. Kanske en ändring är på gång nu.
Vi ska jobba allt högre upp i åldrarna. Men frågan är om samhället och arbetsgivarna är redo. John Mellkvist, seniorkonsult på Kreab, har tittat närmare på det. Han är själv på väg mot 50 år och talade för medlemmar i Naturvetarna under akademikerveckan i februari.
– Sverige nämns ofta som ett av världens mest åldersfixerade länder, där äldre ofta osynliggörs, säger John Mellkvist.
Fördomar mot äldre
Ålderism handlar om fördomar om ålder, ofta mot äldre, vilket kan leda till åldersdiskriminering, som är den vanligaste grunden för diskriminering på svenska arbetsplatser. Men det är ett lagbrott som man ofta ser mellan fingrarna på och inte tar lika allvarligt. Ett exempel är när arbetssökande sorteras bort på grund av sin ålder.
– Åldersdiskriminering är svår att bevisa och det är lätt att gömma sig bakom gråzoner och dessa processer är därför svåra att driva. Ålderism går allt längre ned i åldrarna, där fyrtioåringar sorteras bort i urvalsprocesser.
Men ett trendbrott verkar vara på gång. Det finns arbetsgivare som vill se en mix av olika åldrar för att möta upp kundernas behov.
– Därför blev jag så glad när Axel Johnson Gruppen gick ut med att de kommer att rekrytera fler chefer som är under 30 år, men också över 60 år, för att spegla sin omvärld bättre.
Möjligheter att utbilda sig sent i karriären
Han menar att många av dagens 65-åringar vill jobba vidare och utvecklas i arbetslivet.
– De är digitala och lever inte på gamla meriter, utan vill uppgradera sin kompetens. De är produktiva individer som lever sitt liv, inte sin ålder, säger John Mellkvist.
Ett tecken i tiden menar han, är 90-åringar som gör rymdfärder och 80-åringar som lever sin dröm och springer maraton. Han talar om Abba-effekten, där musikgruppen höll sig borta i 39 år, kom tillbaka och låter ungefär som innan.
– Nu skapas bättre möjligheter att utbilda sig mitt i eller sent i karriären, och komma tillbaka eller pröva nya vägar. Studiemedel kan man söka till det år man fyller 60 år.
LAS-uppgörelsen mellan parterna på arbetsmarknaden bäddar också för att kunna plugga vidare och växla spår senare i livet.
– ”Every four” är ett begrepp som har myntats, vilket innebär en ny tumregel om att lära sig något nytt vart fjärde år i en tid då detaljkunskaperna lever allt kortare.
Biologisk ålder skiljer
Normen att man ska gå i pension vid 65 år är stark i Sverige, men bygger på en fortsatt alltför stark tilltro till den kronologiska åldern.
Den biologiska åldern, hur väl kroppen mår, kan skilja så mycket som 20 år mellan två jämnåriga individer. Detsamma gäller den kognitiva och sociala åldern. Det finns alltså stora individuella skillnader, där många känner sig färdiga med arbetslivet eller inte har förmåga att jobba vidare.
– Vi ska inte hetsas att jobba vidare, men heller inte stängas av i förtid, menar John Mellkvist.
Palle Liljebäck
chefredaktör