Geologiska kartor skapas 20 gånger snabbare med AI

Tack vare AI finns nu nästan alla – 82 procent – av landets små vattendrag med på kartor från SLU. Tidigare låg den siffran på 20 procent. Det kan bidra till ett bättre skydd av vattensystemen.

– Det visar vilket kraftfullt verktyg AI är och den samhällsnytta det kan göra. Kartorna ligger till grund för planering av vägar, vindkraftverk och var master för telekommunikation ska anläggas, men också för skogsbruk och naturvård, säger naturgeografen Anneli Ågren på SLU.

En nyckel för framstegen är att den laserscanning som används i dag går igenom bladverket och kan upptäcka även de små vattendragen, mindre än sex meter breda. Tidigare gjordes kartläggningen med fotografering.

Hittar diken med deep learning

Det var för två år sedan de nya kartorna, där markfukten med hög upplösning, från SLU släpptes. Kartorna är tillgängliga för alla och har finansierats av Vinnova, Kempestiftelsen, EU och Skogsstyrelsen.

– Kartorna kan även komma till nytta för bär- och svampplockare. Kartorna ingår bland annat i en ny svamp-app.

Anneli förklarar att AI genom deep learning – en slags maskininlärning – har lärt sig att känna igen diken och hitta dem. Men hon knackar inte själv kod och programmerar, utan samarbetar med datavetare som utvecklar AI-modellerna.

Miljövänligt skogsbruk

De nya kartorna, som innehåller information om markfukten, kan både göra skogsbruket mer miljövänligt och ekonomiskt hållbart.

– Med kunskap om markfuktighet kan man lättare göra prognoser för angrepp av granbarkborre, som trivs på torra marker. Även brandrisken för olika områden kan analyseras, vilket gör det möjligt att förebygga bränder.

Med bättre koll på markerna kan körvägarna genom skogen optimeras och minska körskadorna. Det skulle ge bättre vattenkvalitet och underlätta för friluftslivet.

– Vår roll är att ta fram digitala beslutsstöd för hur marken ska användas på bästa sätt. Det kan innebära att vissa marker gödslas för att maxa produktionen och upptaget av koldioxid, medan man på andra håll skyddar känsliga arter och satsar på biologisk mångfald.

AI 20 gånger snabbare

Nu är nya projekt på gång, ett av dem syftar till att i samarbete med SGU, Sveriges geologiska undersökning, ta fram bättre jordartskartor utifrån laserscanningen, med hjälp av AI.

– I dagsläget finns moderna jordartskartor utifrån laserdata för 8 procent av landets areal. Med manuellt arbete skulle det ta över 100 år att bli färdig. Med hjälp av AI räknar vi med att hinna med det arbetet på fem år. Det kanske inte blir exakt lika bra som manuell kartering, men ger betydligt bättre än de kartor vi har idag.

Var är ni om tio år?

– Då har vi högre kvalitet på kartorna över jordarter och vattendragssystemen med ännu bättre underlag för att fatta bra beslut när vi ska bygga vägar och broar, öppna gruvor, odla och bedriva skogsbruk. Ännu större datorkraft i framtiden kommer att möjliggöra nya och ännu bättre analyser, säger Anneli.