Trenden är tydlig. Lönegapet mellan kvinnor och män minskar, särskilt bland Naturvetarnas medlemmar. Förra året tjänade männen 1,7 procent mer än kvinnorna.
Publicerad:
På tio år har löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat från 2,7 procent till 1,7 procent, enligt Naturvetarnas analyser. Ingångslönen var förra året i genomsnitt närapå lika mellan könen.
– Det är glädjande och visar att kompetens i allt högre grad går före kön, säger Sofia Söderberg, förbundsjurist på Naturvetarna.
Det nya arbetslivet där många jobbar hemma i pandemin menar hon kan ha betydelse.
– Det gör oss mer flexibla och det är enklare att kombinera familj och karriär, även om det är ett tveeggat svärd, säger Sofia Söderberg.
Kvinnor jobbar dubbelt
Hon förklarar att kvinnor kan gå i fällan och jobba dubbelt, då många kvinnor fortfarande har ett större ansvar för familj och hem än männen.
Inom privat sektor skiljer det bara 1,1 procent mellan kvinnors och mäns löner.
– Vi tror att det kan hänga ihop med den lönemodell som förbundet förespråkar med lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Målet är att få bort de osakliga löneskillnaderna helt, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
På hela arbetsmarknaden är löneskillnaden mellan kvinnor och män 4,2 procent, på motsvarande befattning, ålder och bransch, enligt Medlingsinstitutet. Det ska inte tolkas som lönediskriminering, utan är en löneskillnad som är oförklarad i statistisk mening.
I statistiken syns en ökad löneskillnad när kvinnor är föräldralediga.
– Så ska det inte behöva vara. Enligt lag ska föräldralediga ha motsvarande lönehöjning som om de var i tjänst.
Glastaket har höjts
Att fler män än kvinnor gör karriär och blir chefer är också på väg att ändras, åtminstone på lägre nivå. Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv har antalet kvinnliga chefer fördubblats bland deras medlemsföretag.
I dag är drygt var tredje chef, 37 procent, kvinna. En närapå lika stor andel, 38 procent, är kvinnor i de företagen. På vd-nivå och bland högre chefer ser det inte lika positivt ut. Enligt SCB var det bara 16 procent kvinnor på de nivåerna 2019. Bland börsföretagens styrelser har bara 10 procent en kvinnlig ordförande.
– Glastaket har flyttats uppåt, det är fortfarande svårt för kvinnor att nå de högsta positionerna. Gamla strukturer verkar leva kvar och kanske det leder till att kvinnor inte släpps in på de högre chefsnivåerna, säger Sofia Söderberg.
Fler kvinnliga professorer
Även på landets universitet och högskolor finns det en del att göra. Kvinnorna är i majoritet av studenterna, men är underrepresenterade på de högsta tjänsterna. I dag är 29 procent av professorerna kvinnor. På nivån under professor är könsfördelningen nästan helt jämn.
– Det visar att det inte är bristande kompetens som ligger bakom den skeva könsfördelningen bland professorer. Regeringen har som mål att hälften av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor 2030, säger Matilda Ernman, minister för högre utbildning och forskning.
Palle Liljebäck
chefredaktör
