En ny rapport från Naturvetarna visar att kompetensbristen är stor inom laboratoriemedicin, liksom att arbetsvillkor och lön i regionerna inte är konkurrenskraftiga. När pandemin slog till blev medarbetarna lidande och övertiden skenade.
Under pandemin har den laboratoriemedicinska verksamheten tvingats ställa om helt och hållet. Och detta i ett läge där det var brist på i stort sett allt. Det saknades personal, förbrukningsmaterial och instrument. Skillnaderna är stora mellan regionerna när det gäller tillgång på kompetens, teknisk utrustning och ekonomiska förutsättningar.
241 000 övertidstimmar
Övertiden inom den laboratoriemedicinska verksamheten i 12 av Sveriges regioner uppgick under 2020 till smått hisnande 241 000 timmar. Det motsvarar 116 årsarbetskrafter. Det innebär att man i många regioner gått på knäna, och att patienterna inte fått tillgång till en jämlik vård. Riktigt tufft har det varit i region Uppsala. Här var övertiden fem gånger så stor som i Stockholm.
– Patienterna och personalen är de som får betala priset för bristerna i den nationella samordningen och resurstilldelningen, säger Per Klingbjer, Naturvetarnas förbundsdirektör.
Fler specialister
Under de senaste åren har antalet anställda biomedicinska analytiker i regionerna stadigt minskat, samtidigt som antalet andra specialiteteter, i huvudsak biologer och kemister, ökar snabbt.
– Det är en effekt av den omställning som pågår inom hälso- och sjukvården, men också av att allt färre utbildade biomedicinska analytiker väljer en region som arbetsgivare. I regionerna saknas karriärvägar och livslönen för yrkesgruppen här är orimligt låg, säger Per Klingbjer.
Naturvetarna driver på för att det ska bli mer attraktivt att arbeta inom diagnostiken. Det som krävs för att attrahera fler biomedicinska analytiker är en lönestruktur som gör det till ett sunt ekonomiskt val att investera i utbildningen, utvecklingsmöjligheter och en hållbar arbetsbelastning.
Här är några slutsatser från rapporten:
Ökat kompetensbehov
• Bristen på biomedicinska analytiker blir allt allvarliga och kommer om ingenting görs försämra patienters möjligheter till vård.
• Behovet av molekylärbiologer och sjukhusgenetiker ökar när Next Generation Sequencing införs.
• Det är stora regionala skillnader i tillgången på kompetens
Pengar och tid behövs för professionell utveckling
• Möjligheter att vidareutvecklas som biomedicinsk analytiker bör stärkas.
• Det avsätts för lite budgetmedel och tid för professionell utveckling.
• Karriär-/kompetensstegar saknas fortfarande i flertalet regioner. De används ännu inte för att stimulera till utveckling och är inte kopplade till lön.
Likvärdig vård i hela landet
• Nationell samordning behövs, men försvåras av det regionala självstyret.
• Diagnostiken har svårt att vara representerad överallt där det skulle behövas.
• Det finns stora regionala skillnader i hur mycket resurser som avsätts för laboratoriemedicin och den nationella uppföljningen behöver förbättras.
Labben ställde om i pandemin
• De laboratoriemedicinska verksamheterna har ställt om helt för att tillgodose behovet av att testa för covid-19.
• Arbetet med att bygga ut testkapaciteten försenades av att det initialt fanns en oenighet om vem som bar ansvaret för testning av epidemiologiska skäl.
• Medarbetarna inom laboratoriemedicin har arbetat mycket övertid under pandemin och skillnaderna mellan olika regioner är anmärkningsvärda.
Rapporten Laboratoriemedicin i Sverige
Vill du veta mer?
Marita Teräs
utredare