Naturvetenskap som löser mordfall

Den 9 juni 2020 greps Daniel Nyqvist som mördade en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping. Det hade då gått 16 år sedan dubbelmordet, och många tvivlade på att mördaren någonsin skulle åka fast. Att brottet överhuvudtaget kunde lösas berodde på avancerad DNA-teknik.

– I det fallet fanns det DNA-prov från mördaren. Proverna skickades sedan till släktforskningsdatabaser, och jämfördes med andra personer som fanns i databasen, berättar Kerstin Montelius, rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket i Linköping.

Därefter gjordes bedömningar över vilka av personerna som kunde vara relevanta, exempelvis för att de fanns i närområdet runt Linköping. I slutänden fastnade uppmärksamheten på Daniel Nyqvist, som gav DNA-träff på släktingar i databasen. Daniel Nyqvist hade redan tidigare kallats till topsning hos polisen, men inte dykt upp.

I sin linda

Den länge efterlängtade lösningen på dubbelmorden i Linköping visar hur rättsmedicinsk teknik är på stark frammarsch. Ett antal länder, däribland Sverige, går i bräschen för användningen. Goda forskningsresurser finns – både när det gäller identifiering av okända lik, som görs hos Rättsmedicinalverket, och för att upptäcka okända gärningsmän till brott, vilket systerorganisationen Nationellt Forensiskt Center (NFC) gör.

– Men vi samarbetar för att komplettera varandras kunskaper och erfarenheter när det behövs, säger Kerstin Montelius.

Tekniken med DNA-profilering genom släktforskningsdatabaser är fortfarande i sin linda. Användningen begränsas bland annat av att långtifrån alla har släktingar som har lagt in sin DNA i databaser, samt att vissa områden är stängda av integritetsskäl.

Söka i brottsregister

Andra möjligheter som kommit fram på senare tid är att jämföra DNA-prover med sökningar i brottsregister. På detta sätt löstes bland annat den brutala barnvåldtäkten i Billdal 1995 i fjol, 24 år efter att brottet ägt rum.

– Ärenden som är svåra att lösa kan faktiskt driva utvecklingen framåt. Men det gäller att använda rätt teknik vid rätt tillfälle, menar Kerstin Montelius.

Det finns ett antal rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket, och deras utbildningsbakgrund varierar. En del är biomedicinska forskare, andra ingenjörer. Kerstin Montelius är ursprungligen disputerad genetiker från Göteborgs universitet. Hon arbetade sedan som cancerforskare innan hon sadlade om till rättsgenetik.

– Mitt första större identifieringsarbete var efter tsunamin 2005. Jag uppfattar det som att det var där som DNA-tekniken fick sitt språng när det gäller identifieringar, säger hon.

Redan 1990 hade dock DNA-teknik använts för att identifiera döda kroppar efter branden på färjan Scandinavian Star utanför Lysekil.

Vad driver dig i arbetet?

Är det inte psykiskt tungt och krävande?

– Man får försöka ha sin professionella syn på saken. Vi har också möjlighet till debriefing. Vårt mål är att anhöriga ska få ett svar, och kunna ta nästa steg. Och det är som en kollega till mig sade för några år sedan: ”det värsta har ju redan hänt”, svarar Kerstin Montelius.

Kol-14 håller bra

Även andra identifieringstekniker är på snabb frammarsch. Ett exempel är så kallad kol-14-analys av bland annat tänder. Kanar Alkass är forskare vid Rättsmedicinalverkets enhet i Solna och berättar mer om metoden.

– Kol-14-nivåerna i världen var stabila fram till 1955. Därefter gjorde stormakterna över 2 000 kärnvapenprovsprängningar ovan jord, och som en bieffekt av dessa ökade kol-14-nivån kraftigt i atmosfären, berättar Kanar Alkass.

Först när ett provstopp skrevs under, 1963, började kol-14-halterna gå ned igen. Variationerna av ämnet i atmosfären har sedan använts av forskarna för att bedöma vid vilken tidpunkt olika biologiska material skapades.

Cellers ålder

Kol-14 är en radioaktiv kolisotop som bildas genom kosmisk strålning i biosfären, och som sedan blir en del av växternas fotosyntes. Människor äter därefter växterna, och isotopen hamnar i våra kroppar. Kolatomerna, inklusive kol-14, binder sig när cellen delar sig, och skapar därmed en sorts spårbara ”födelsedatum” för våra celler.

– När tänderna är färdigbildade sker inte längre något atomutbyte. Och vi känner till när varje tand bildas, så det kan vi använda när vi åldersbestämmer en avliden person, förklarar Kanar Alkass.

Forskarna uppskattar tandemaljens kol-14-innehåll, som i sin tur har bestämts av vilken halt av denna isotop som fanns i atmosfären när tanden bildades. Därigenom kan man fastställa födelseår. Metoden har visat sig ge en felmarginal på endast 1,5 år för tänder bildade efter 1965.

Nya svar om Isdalskvinnan

Tekniken har i modern tid bland annat använts för att åldersbestämma den okända så kallade ”Isdalskvinnan” i Norge. Kvinnan, som dog under mystiska omständigheter 1970, gick under ett flertal alibin och maskeringar, och stod i fokus för en uppmärksammad podcast av norska NRK och brittiska BBC för några år sedan. För att fastställa kvinnans ålder vände sig journalister och polis till Rättsmedicinalverket i Sverige – och fick oväntade svar.

– Efter kol-14-analys av hennes tänder fick vi ett medelvärde för hennes ålder på 36 år. Och när vi gick tillbaka från 1970 kunde vi räkna fram hennes födelseår till 1930, plus minus fyra år, säger Kanar Alkass.

Tidigare bedömningar av rättsodontologer hade tidigare gjort gällande att Isdalskvinnan skulle ha varit född betydligt senare, 1940 eller 1942. Detta kunde svenska Rättsmedicinalverket vederlägga.

Tekniker för att identifiera okända döda

Endast tre olika metoder är idag godkända av Interpol som primära identifieringsmetoder, oberoende av varandra. Dessa är:

• Fingeravtryck
• Tandstatus med tandjämförelser
• DNA

Därutöver finns många andra metoder för att undersöka ålder, härkomst med mera, såsom kol-14 eller så kallad aspartat-racemisering. Sistnämnda teknik undersöker den kemiska reaktionen som omvandlar asparaginsyra hos tänderna från L-form till D-form med åldern.

Text: Joakim Rådström