Regeringen vill höja forskningsanslagen med 10 procent under de fyra kommande åren. Klimat, hälsa och life science görs det särskilda satsningar på, liksom på fler trygga anställningar. Det välkomnar Naturvetarna.
Publicerad:
Mycket går Naturvetarnas väg i den forskningsproposition som Matilda Ernkrans lade fram i veckan som gick. 13,6 miljarder kronor under fyra år vill regeringen förstärka forskningen med vid landets lärosäten i ett läge där klimatkrisen rycker närmare och pandemin stänger ner samhället.
Inga höjda basanslag
Men Naturvetarna är inte nöjd med fördelningen mellan basanslag - medel som går direkt till lärosätena - och pengar som forskarna kan söka i konkurrens från olika forskningsråd.
- En högre andel basanslag skulle leda till att högskolorna kan anställa fler forskare, förbättra forskarnas arbetsvillkor och stärka forskningen långsiktighet, säger Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer.
Återvändsgränd i karriären
Däremot har Naturvetarna fått gehör för sin hjärtefråga om trygga anställningar för anställda vid högskolan. Regeringen vill ta bort möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, vilket ska leda till att högskolorna blir attraktiva arbetsgivare, bland annat för att locka utländska forskare.
- Korta anställningar kan bli en återvändsgränd för individen och riskerar att skapa otrygghet. För att stärka karriärvägarna för unga forskare ska fler anställas som biträdande lektorer, säger Matilda Ernkrans.
Fler fasta tjänster
Regeringen lovar att följa upp frågan och ge en myndighet i uppdrag att undersöka och analysera förekomsten av tidsbegränsade anställningar. I dag har var tredje lärare och forskare en tidsbegränsad anställning. Om doktorander räknas med har ännu fler en osäker anställning.
Det beskedet välkomnas av Naturvetarna.
- Äntligen. Fler fasta tjänster och bättre anställningsvillkor behövs för att vi ska få rätt kompetens och att forskarna ska ha en rimlig arbetssituation, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.
Klimat och hälsa
Hälsa och life science vill regeringen göra särskild satsningar på. I det ligger att tillföra 100 miljoner kronor årligen till ett nationellt forskningsprogram på virus och pandemier. Utöver det skjuter man till resurser till SciLife Lab.
- Det är mycket glädjande att Regeringen nu gör satsningar som främjar naturvetenskap och naturvetare. Vi ligger ständigt på regering, riksdag och departement i dessa frågor och det verkar ha gett resultat, vilket är mycket roligt, säger Per Klingbjer.
Samverkan uppmuntras
Ett samverkansprogram inom hälsa och life science ska sjösattas, med Vinnova som värd. Totalt 486 miljoner kronor fram till 2024 satsas på det. Ny molekylär diagnostik ska ge utvecklingen av nya läkemedel och proteinforskningen en skjuts framåt.
Propositionen har också ett tydligt fokus på klimat och miljö.