Magnus får Ålands lantbruk att växa

Placeringen mitt i Östersjön mellan Sverige och Finland har satt sin prägel på ön. Även kulturen och identiteten hos människorna ligger någonstans mittemellan.

– Även om de flesta känner sig som svenskar håller de på Finland i ishockey, säger Magnus Stark i ett försök att tolka den åländska folksjälen.

Åland har en hög grad av självbestämmande. Ön har till och med ett eget landsbygdsutvecklingsprogram.

Om finska förekommer på jobbet får han hjälp av kollegor som kan båda språken. Det kan till exempel gälla listor på tillåtna växtskyddsmedel och hur de får användas.

Han blir närapå euforisk när han berättar om det åländska lantbruket som har en central roll i samhället. Att äta finskt är en hederssak för finländare.

– Kriget lever kvar i minnet. Därför är självförsörjning av livsmedel viktig och man håller lager av mat, diesel och mineralgödsel.

Självförsörjningsgraden på 80 procent ska jämföras med Sveriges 50 procent. På Åland ligger lantbruken tätt och då särskilt äppelodlingarna.

– Lika viktigt som att erbjuda produktionsrådgivning är att utveckla företagen och göra dem lönsamma.

Som vd har han ett finger med i allt från att förhandla om avtal och priser med uppdragsgivare till att fixa kaffemaskinen. Nu är det ordning på budgeten och en fungerande tidrapportering är på plats.

Har du haft hjälp av Finska Agronomförbundet?

– Ja, både när det gällde att förhandla mitt vd-avtal och i min roll som arbetsgivare. Det är bra att kunna luta sig mot kollektivavtalen.

Hur är arbetskulturen?

– Det är lite mer hierarkiskt i Finland än i Sverige. Här på Åland är det någonstans mittemellan. Det finns en kärvhet i kynnet och man gör det man ska göra. Finsk sisu ”light” råder.

Fikar gör man som i Sverige, särskilt nu när kaffemaskinen är på plats.

– Det kanske blir mitt tydligaste avtryck här den dagen jag lämnar,
säger han och skrattar.