Hur vet du om du behöver antibiotika, och vilket antibiotikum du ska ha för att bli frisk? Ingen vill heller bidra till spridning av antibiotikaresistens. Blivande leg biomedicinska analytikern Lina Rågelid har svaret.
Publicerad:
Du har feber och snuva, och känner dig allmänt hängig. Det har suttit i ett tag och vill inte släppa. Du får en tid med läkare på din vårdcentral.
– Om läkaren utifrån symtomen drar slutsatsen att det handlar om en bakterieinfektion ordineras antibiotika. Men det är först efter ett provsvar från biomedicinsk analytiker, som läkaren kan ställa diagnos säger studenten Lina Rågelid, som senare i vår är färdig leg. biomedicinsk analytiker.
Prov i halsen
Ett snabbtest på närvårdslabbet kan ge svar på om det är virus eller bakterier. Ett prov i halsen tas för att få veta vilken bakterie som har orsakat infektionen och att rätt antibiotika har ordinerats. För att läkaren ska få koll på allmäntillståndet tar man också ett blodprov.
– Detta prov skickas till sjukhuslabbet där biomedicinsk analytiker gör en bakterieodling på agarplattor. Ett alternativ är att göra en molekylär diagnostik med PCR för att få koll på DNA-sekvensen, som talar om vilken bakterie det är.
Lina förklarar att den analysen är viktig om det skulle vara så att det antibiotikum som läkaren ordinerade inte hjälper.
– Det är alltid bättre att använda ett mer specifikt antibiotikum, som går på den bakterie som orsakar infektion. Bredspektrum slår även ut de goda bakterierna och kan snabba på resistensen.
Misstänkt resistens
Bakterieodlingen ger också besked om huruvida bakterien är känslig, medelkänslig eller resistent mot antibiotika.
– De analyserna utför vi både rutinmässigt och vid misstanke om resistens, efter beställning från läkare. Även svårt sjuka testas så att inte eventuella resistenta bakterier sprids till andra på avdelningen.
Ditt bästa tips för att minska antibiotikaresistensen?
– Följ läkarens ordination och avbryt inte kuren i förtid. Använd inte heller gamla överblivna antibiotika som ligger i något skåp hemma. De ska återlämnas till apotek.
Stoppa mördarbakterierna
Även om Sverige ligger bra till i en internationell jämförelse så måste användningen minska även här.
– Vi har alla ett ansvar för att sprida information om riskerna med antibiotikaresistens. Redan i dag finns det mördarbakterier som ingen antibiotika biter på. Vi vill inte hamna i ett läge där man undviker operation av risk för att bli infekterad av resistenta bakterier, som människor dör av i andra länder, säger Lina.
Nu har hon fullt fokus på sitt exjobb som handlar om antibiotikaresistens. Hon har tittat närmare på resistenta tarmbakterier, ESBL, som finns i Sverige och är ett potentiellt problem. MRSA, stafylokocker resistenta mot en grupp av antibiotika, är en annan bakterie som uppträder i hals och andningsvägarna.
Palle Liljebäck
chefredaktör