Grönt reseavtal visar vägen

I entrén får man direkt en känsla av de värden Folkhälsomyndigheten står för. 17 kuber i papp staplade på varandra illustrerar FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Myndighetens uppdrag är tydligt: att skydda mot olika former av hälsohot och arbeta för att främja hälsa. Just nu tar coronaviruset mycket fokus. Klimatets koppling till global folkhälsa har blivit allt tydligare.

– Vi ser värmeböljor, torka och bränder driva människor på flykt. Vi ser också ungas oro, som får leva med konsekvenserna av uppvärmningen. Därför är det naturligt för många som jobbar här att vilja ta ansvar och bidra till lösningen istället för att förvärra problemet, säger den disputerade mikrobiologen Jim Werngren.

Många med på tåget

Som ordförande för Saco-S är han drivande i frågan. Facket är en viktig part och kanal för medlemmar när det gäller klimatarbetet. Hans positiva hållning gör att han får med många på tåget.

– För mig är det självklart att arbeta med ett hållbarhetsperspektiv eftersom det ligger i linje med myndighetens arbete med Agenda 2030, säger folkhälsovetaren Lisa Lennartsdotter Ermann, som är utredare på enheten för samordning och analys ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak).

Även ledningen tycks mena allvar och har inrättat en referensgrupp för miljömässig hållbarhet. Genom miljöledningssystemet rapporteras årligen hur arbetet går till Naturvårdsverket.

– Vi jobbar med ständiga förbättringar genom att utreda miljöpåverkan och ta fram mål och handlingsplaner, säger Jim övertygande.

Lätt att göra rätt

Saco-S-föreningen har lagt ner stor möda på att få till ett grönt reseavtal på myndigheten. Det ska inte bara vara lätt att göra rätt, utan det bör löna sig också. Klimatpåverkan från en resa med inrikesflyg är femtiotusen gånger större än för tåg.

– Efter rätt segslitna förhandlingar med arbetsgivaren fick vi ett reseavtal 2017 som gynnar tågresor, utan att fördyra avtalet. För tågresa över 50 mil ges en premie på 550 kr per enkel resa. Under 50 mil är det tåg som gäller enligt riktlinjerna. Vid avvikelser måste avdelningschefen ge okej och en rapport ska skrivas.

Beloppet är inte tagit ur luften, utan grundar sig på prisskillnaden mellan tåg och flygbiljett, framräknat utifrån de drygt fem tusen inrikesresor som görs vid myndigheten per år. Analysen visade att en flygbiljett i snitt var dubbelt så dyr som en tågbiljett.

– Om kostnaderna för resor till och från flygplats inkluderats skulle skillnaden bli större, säger Jim Werngren.

Han beskriver sig själv lite som aktivist utan att tvinga på någon att leva som han lär.

– Hellre morot än piska, men både och behövs, säger han ödmjukt. Därför har vi valt den här modellen. Jag flyger inte längre i tjänsten, och inte privat heller. Anledningen är kanske inte flygskam, utan en känsla av sorg sett till vad flygets utsläpp medför för vår planet.

Jobbar på tåget

Jim deltar ofta på internationella möten och har åkt tåg till Holland, Ryssland, Norge, Danmark och Tyskland. När tåg inte är ett alternativ, till exempel till USA, bli det digitalt.

Men finns det risk att jobbet blir lidande?

– Nej, den risken är nog överdriven. Vi har flera utländska samarbeten, så jag ser ingen risk för att vi tappar i kvalitet för att jag inte flyger. Med digital teknik kan jag hemifrån ha möte med kollegor i Oxford, Seattle och Östersund på samma dag. Åker jag tåg, så blir restiden arbetstid eller sömn om det är nattåg.

Mikael Mansjö, molekylärbiolog som jobbar på enheten för laborativ bakterieövervakning, instämmer. Han och tre kollegor åkte tåg till en konferens i Haag. Med på resan var också en forskare från Kina.

– Visst tar det längre tid, men man kan sitta på tåget och jobba. Perfekt att ha möten med kollegor på den typen av längre resor, säger han.

Skakigt WiFi

Resan gick från Stockholm klockan 8.20 och tåget rullade in i Haag klockan 13.30 nästa dag, efter fyra byten.

– WiFi fungerade lite knackigt på en del sträckor, men ofta gick det bra att koppla upp sig via mobilen. Så jag kunde jobba som hemma under stora delar av resan, säger Mikael Mansjö.

Även biologen Marika Hjertqvist, som jobbar med övervakning av smittsamma sjukdomar har valt bort flyget. När hon ska till Umeå tar hon tåget, en restid på sex timmar.

Detsamma gäller Elin Stenberg, som sitter på enheten för miljöhälsa i Östersund och är med på intervjun digitalt.

– Jag åker bara tåg i tjänsten nu, vilket fungerar jättebra. En stor fördel är att det är lättare att jobba på tåg än på flyg.

Förutom tågpremien utgår även ett tillägg när resa plus arbetsdag överstiger 10 timmar. Det ligger på 500 kronor och utbetalas oberoende av färdmedel. Blir endagsförrättningen längre än 14 timmar är tillägget 800 kronor, vilket kan gynna tåg. Premie och tillägg beskattas som lön.

Alla är förstås inte lika entusiastiska att byta flyget mot tåg.

– Man kanske vill hinna hem innan barnen gått till sängs för att få livspusslet att gå ihop. Men de som vill minska sitt resande överlag byter kanske vanliga möten mot digitala, säger Elin Stenberg.

Checklista leder rätt

För att hjälpa kollegorna att göra klimatsmarta val har en möteschecklista tagits fram.

– Det handlar om allt från resande, mat och plats för möte. I det tänket ligger avväganden som att ha möten centralt nära tåg och kollektivtrafik istället för vid flygplatser, förklarar Lisa Lennartsdotter Ermann.

Många flygbolag erbjuder klimatkompensation som ett sätt att kompensera för utsläppen.

Hur ser ni på det?

– Klimatkompensera kan man göra för de utsläpp man inte kommer åt, efter att alla andra åtgärder har vidtagits. Men för flygresor är det fel väg att gå, säger Jim Werngren och menar att det är ett sätt att köpa sig fri för att slippa ändra ett ohållbart beteende.

Hans argument mot att klimatkompensera är bland annat att det inte finns någon garanti för att träd som planteras kommer att stå kvar. Det räcker med torka eller brand för att träden ska släppa ut kol. Om planteringen sker i områden som behövs för jordbruk riskerar annan skog att huggas ner.

– Klimatväxling är ett bättre alternativ, där en avgift läggs på flygbiljetter och pengarna till exempel går till inköp av elcyklar, subventionera kostnader för tågresor eller miljöutbildningar.

Nu undrar alla nyfiket om det gröna reseavtalet har gett resultat?

– Glädjande nog visar preliminära siffror att flyget har minskat med 39 procent sedan 2017. Under samma tid har tågresandet mellan Stockholm och Östersund mer än fyrdubblats. Analysen för 2019 är inte klar så vi får se om sifforna står sig.