Ingen vill tumma på miljökraven när nya gruvor ska öppnas. Så långt är Naturskyddsföreningen och gruvnäringen överens. Svemin hävdar att det måste bli lättare att få tillstånd för brytning av metaller som behövs i omställningen till ett hållbart samhälle.
Publicerad:
NEJ
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen
1. Varför borde det inte bli lättare att öppna gruvor?
En gruva innebär alltid stor påverkan på naturen och dess ekosystemtjänster. Ofta med stora skador på sjöar, floder och grundvatten, på den biologiska mångfalden och med risker för människors hälsa genom föroreningar, buller och damm. Dessutom kan en gruva påverka lokala näringar som turism och renskötsel negativt.
2. Tar man tillräckliga miljöhänsyn i dag?
Nej. Det finns flera exempel på dålig miljöhänsyn i nyligen nedlagda gruvor. Ett problem med dagens lagstiftning är att miljöprövningen kommer in sent i processen, då ofta stora investeringar redan är gjorda.
3. Hur ska Sverige trygga försörjningen av så kallade omställningsmetaller?
Helt central är satsningar på återvinning och återbruk. I de fall nya metaller behöver brytas måste det ske med absoluta, hårda krav på sociala- och miljöhänsyn, alldeles oavsett om brytningen ska ske i Sverige eller utomlands. Samtycke från lokalbefolkning, i förekommande fall sameby, är viktigt, samt att ingreppet hålls på en acceptabel nivå vad gäller påverkan på vatten och biologisk mångfald.
4. Kan mer återvinning av metaller och mineraler vara en lösning?
Det måste vara en självklar utgångspunkt. En metall är ett fantastiskt material i det att den kan återvinnas hur många gånger som helst. Men detta förutsätter en kraftig satsning på forskning och utveckling kring återvinning, skärpta krav på produktdesign, incitament som pantsystem samt stor flexibilitet.
JA
Emma Härdmark, kommunikationsansvarig, Branschorganisationen Swemin
1. Varför borde det bli lättare att öppna gruvor?
Tillgången till metall och mineral är helt nödvändigt för både det moderna samhället och den gröna omställningen. Men vi kan inte fortsätta bygga vår utveckling på metaller från odemokratiska stater med obefintliga miljökrav. Dagens illa fungerande system för tillståndsprocesser här i Sverige har gjort att det inte har öppnat en enda ny gruva, utanför redan existerande gruvområden, som prövats mot både miljöbalken och minerallagen på tolv år.
2. Tar man tillräckliga miljöhänsyn i dag?
Sverige har en av världens hårdaste miljölagstiftningar, det är bra. Miljökraven ska inte sänkas men tillståndsprocesserna måste vara mer förutsägbara. Bolag som uppfyller miljökraven ska ges tillstånd.
3. Hur ska Sverige trygga försörjningen av så kallade omställningsmetaller?
Sverige har en ovanligt rik berggrund och här finns det fyndigheter av omställningsmetaller på flera håll. Det ger en stor möjlighet att bidra till samhällsomställningen på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna utnyttja det behövs både mer prospektering och mer förutsägbara tillståndsprocesser.
4. Kan mer återvinning av metaller och mineraler vara en lösning?
Civetvis ska vi återbruka och återvinna betydligt mer än vi gör idag. Metaller är grundämnen, de lämpar sig ovanligt väl för återvinning. Men det räcker inte. Vi kommer att behöva en tillförsel av metaller och mineral inom överskådlig tid. Teknikutvecklingen gör dessutom att vi behöver nya råvaror som vi inte brutit tidigare, metaller som ännu inte finns i omlopp.
Kommentarer
Albert 2020-02-21
Det som stör mig mest är väl att vem som helst kan öppna gruva, var som helst, utan att några vinster tillfaller markägaren eller ens Staten Sverige som jag förstått det. (Nyhets inslag där Australiskt gruvbolag provborrade land och rike runt) Någon återställning efteråt verkar inte heller ett krav. Kanske bör Bergslagen från 1600-talet ses över?Magnus 2020-02-24
Alla vet att det är nödvändigt att använda bensin eller diesel som drivmedel för att köra en bil med förbränningsmotor -om det nu är från fossila bränslen eller energi från förnybara råvaror. Men få kan acceptera att det för en grön omställning kommer att behövas så oändligt mycket mer råvaror, till största delen metaller (koppar, kobolt, grafit, litium, REE mm., men även kalksten till cement, bergkross till fundament och vägar) för att tillverka vindkraftverk, elbilar, datorer och telefoner, ledningar och elektronik till smarta styrsystem för att hantera energidistribution. Hur kommer det sig? Återanvändning är givetvis viktig och andelen återvunnet material måste förbättras. Men den mängden kan inte på något vis möta den efterfrågan som ett hållbart samhälles omställning från tex. traditionella drivmedel och energi ställer. Nu lever vi på andras elände och förbrukar kobolt från direkt miljöfarlig och socialt förkastlig brytning i Afrika för att ha coola mobiltelefoner. När dessa metaller också skulle kunna brytas ansvarsfullt under en sträng miljölagstiftning i Sverige i stället.