Press  |  Kontakt  |  Om oss  |  In English In English  |  RSS RSS
 Skapa en miljömyndighet för hav, vatten, mark och luft.
LÄS JÖRGEN OHLSSONS LEDARE
SÖK    GA DIREKT TILL     FÖR DIG SOM ÄR
Dela
Skriv ut sida Skriv ut sida

Kan COP få stopp – på uppvärmning och försurning?

I december samlas världens nationer till COP 15, FN-mötet i Köpenhamn om ett nytt globalt klimatavtal. Målet är att hejda jordens medeltemperaturökning innan den överstiger två grader – jämfört med år 1900 – så att klimatkrisen inte skenar iväg bortom mänsklig kontroll.

klimatkrisen Det är en tuff utmaning, men inte orealistisk. Utsläppen av växthusgaser måste totalt sett halveras till 2050. Länder och regioner med störst per capitautsläpp, främst USA och EU måste minska med 85–90 procent. Och med 25–40 procent redan till 2020! Dessutom måste de rika nationerna kraftfullt bidra till klimatomställningen i utvecklingsländerna. Den kostar faktiskt bara cirka 0,3 procent av den årliga globala BNPn, ”en gemensam livförsäkring för mänskligheten”, enligt Världsbankens experter.
Inte bara lufthavet värms upp. I juli 2009 hade oceanerna en genomsnittstemperatur på 17 grader Celsius, den högsta nivån sedan mätningarna startade för hundra trettio år sedan. Mexikanska golfen höll 32 grader, ett veritabelt varmbadhus! Medelhavet var tre grader varmare än normalt. Och de arktiska haven låg fem och en halv grad över genomsnittet.

Komplexa orsaker

Orsakerna är många och komplexa. En viktig faktor är atmosfärens koldioxidhalt, idag den högsta på många hundra tusen år. Men koldioxiden har som bekant också en annan effekt. När den löser sig i vattnet till kolsyra minskar havens surhetsgrad, pH-värdet. För bara några år sedan ansåg forskarna att detta i princip var ett otänkbart scenario. Tidigare ”hann” kolsyran att bli buffrad, genom de stora depåerna av kalciumkarbonat på havsbottnarna.

Men efter den industriella revolutionen har pH-värdet i havens ytskikt minskat med i snitt 0,1 enheter. Vattnet har blivit cirka 25 procent surare på drygt tvåhundra år.

Och takten ökar. De senaste tjugo årens mätningar i Atlanten utanför Bermuda visar att pH-värdet sjunkit med ungefär 0,012 enheter per årtionde. För svenska kustvatten har SMHI uppmätt en dubbelt så stor pH-sänkning sedan 1993!
The Royal Society of London, världens äldsta naturvetenskapliga akademi förutspår att pH-värdet går ned med 0,5 enheter till nästa sekelskifte. Det betyder bland annat att kalciumjoner blir mindre tillgängliga i havet, något som givetvis skapar problem för organismer som skyddar sina kroppar i kalkskal. Musslor, snäckor och koralldjur – nyckel­organismer i ekosystemet – visar sig också få sämre produktionen av ägg och sädesceller.

Det finns hopp

Det kan på sikt förändra hela det marina livet i våra kusthav.
Dock finns det alltjämt hopp, om både klimatet och havet. Köpenhamnsmötet måste få bli en radikal vändpunkt! Det finns massor av hållbara strategier och en växande politisk vilja att på allvar ta itu med de stora utmaningarna.
I grunden är klimatkrisen en moralisk fråga. Men analysen och åtgärdsprogrammen handlar i hög grad om vetenskap och teknik.

Under årtionden framöver kommer kampen för att hejda uppvärmningen att utgöra en spännande och meningsfull utmaning för oss natur­vetare, välden runt. Men det brådskar.  

 

Stefan Edman

biolog och fristående debattör

Kommentarer
Jan Lindström 2010-02-13
Det saknas helt några indikationer att en ökat CO2-nivå skulle påverka korallreven negativt. Tvärtom så har en ökad metabolism (förmodligen pga av ökad vattentemp och/eller sol-instrålning) medfört en ÖKNING av korallernas tillväxt. De teoretiskt negativa effekterna av CO2 har inte kunnat påvisats i verklighetens hav. Oceanernas "försurning" och följderna därav är bara ett exempel på många alarmistuttalanden som länge nog fått stå oemottsagda. Jag uppmanar alla att ta reda på sanningen utanför den gröna agendan. Den har inget med moral eller vetenskap att göra - enbart ett makt och kontrollbehov. Den tillnyktring i klimatdebatten som skett efter misslyckandet i Köpenhamn och spåren efter Climategate gör kanske att vetenskapen blir mindre politiserad och börjar leta efter sanningen igen. Det finns ingen klimatkris annat än i datorer och i okritiska eller överhettade hjänor. Se f.ö Natures artikel om den kraftiga nedskrivningen av klimatsensitiviteten. Dvs ALLA klimatmodeller och därmed ALLA projektioner och därmed ALLA policybeslut är felaktiga. http://www.nature.com/nature/journal/v463/n7280/abs/nature08769.html Jag har då inte berört alla "grå" referenser i IPCC-rapporterna som en del ser som en bibel. Dvs. dvs rena tyckanden från Greenpeace, WWF enskilda aktivister m.m